Jag har varit i Stockholm

Nu har det gått en tid sedan jag skrev något på bloggen, och tyvärr är jag även efter med att läsa och kommentera andras bloggar, men jag ska ta igen det snart!

Anledningen är att jag har varit i Stockholm och hälsat på Gullungen och hennes föräldrar. Vädret var inte på sitt bästa humör när jag var där och jag fotograferade inte så mycket, men här är i alla fall en bild från Djurgårdsfärjan.

När jag är i stora staden håller jag mig helst på Söder, där barn och barnbarn bor eller så tar jag en tur till Djurgården. Så också denna gången. Jag var en kort tur till Skansen och så tillbaka igen.

En sak som är väldigt trevligt med Söder, förutom att det finns flera garn- och tygaffärer och många trevliga caféer, är att det finns flera boklådor. Det är jag inte bortskämd med här hemma. Det blev flera bokinköp, för det är något speciellt med att gå och titta längs hyllorna och bläddra lite i böckerna. 

Den här boken har jag läst om på nätet och varit lite intresserad av. Nu när jag fick tillfälle att kika i den blev jag tvungen att köpa den. Det är en vacker bok och jag gillar upplägget med att göra stickbeskrivningar utifrån sagogestalternas kläder. Man får veta mycket både om författare och om sagorna. Jag har inte hunnit läsa så långt ännu, men det jag läst gillar jag mycket. Jag tycker även om stickbeskrivningarna. De är relativt kortfattade, i traditionell svensk stil. Jag kan ibland bli lite less på de långa, överdrivet omständliga beskrivningarna som våra vänner i England och USA delar med sig av.

Givetvis fick jag genast lust att lägga upp och sticka något ur boken. Jag lade upp till Lillans klänning ur boken Kattresan av Ivar Arosenius. Jag använder Drops CottonMerino i en vacker röd färg. Kanske kan den rent av bli klar till jul?

Mössor

Jag, som tänker allt mera på lokal och småskaligt producerad ull, har en oväntad favorit när det kommer till mössgarner. Jag kan inte hjälpa det, men jag älskar Malabrigo Rios. Färgerna är vackra, lagom melerade. Garnet är mjukt och absolut klifritt. Att det både är superwash och importerat från fjärran kontinent är sådant jag ännu en gång har förträngt...

Mannen behövde en ny mössa, åtminstone enligt mig. Som av en händelse hade jag en härva Malabrigo Rios liggande som bara väntade på att bli uppstickad. Och så, nästan samtidigt hittade jag det här fina mönstret. 2-color hats som är ett gratismönster. Så jag började sticka. 

Först stickade jag mössan till vänster. Jag använde Lima i en ljusbrun färg som kontrastfärg. När mannen sedan provade var mössan alltför lång. Den hade lite för mycket häng för att passa hans huvud och smak. 

Då vägde jag garnet jag hade kvar. 45 gram. Jag hoppades att det skulle räcka till en lite kortare variant av samma mönster. Den här gången använde jag en rest av Cascade wool som kontrastfärg. Jag förkortade modellen med två rapporter. Och garnet räckte precis! Nu blev det en lagom stor beanie-modell. Nu har vi varsin mössa som värmer skönt om öronen och inte kliar.

Jag håller på att fundera över hoptagningar på mössor just nu.Här gjorde jag lite olika på de två mössorna och fick lite olika effekt. Hmm....

Beskrivningen var lätt att följa. Jag gillar verkligen det här 'sillabensmönstret'. Det är lättstickat eftersom flotteringarna inte blir så långa att man behöver binda på baksidan. Det är dessutom lätt att memorera. 

Egentligen gillar jag mössor med resårkant mera, men jag tycker att den invikta kanten passade bättre här, rent estetiskt.

Jag stickade på rundstickor 4 mm. Kort kabel och korta stickspetsar gör att det går väldigt fort och lätt. Mot slutet när varven blev kortare bytte jag till strumpstickor.

Nyss inkommen från trädgården. Det är milt, kusligt milt. Även om vi sparar el är det konstigt att gå ute utan ytterkläder i mitten av november.

PULSVÄRMARTEMA VI Jubileum

I dag är dagen när jag har haft 300 000 besök på min blogg. Det är i det närmaste otroligt många och jag är väldigt glad! För att fira detta har jag gjort ett nytt mönster i min serie om pulsvärmare. Det nya mönstret heter Jubileum, dagen till ära.

Jag ville göra en vante i två färger som skulle vara möjlig att sticka även om man inte stickat med två färger förut, men ändå tillräckligt intressant för den som redan kan. Jag har valt ett ullgarn och ett alpackagarn för att jag gillar kombinationen av det lite sträva ullgarnet och den mjukare alpackan. Man kan så klart välja att sticka helt i alpacka eller ull, resultatet blir då lite annorlunda.

Vantens grafiska mönster intresserar mig. Jag gillar kombinationen av ränder och trianglar. I vissa vinklar får man nästan ett tredimensionellt intryck.

Jubileum, halvvante

Material
Garn: Färg 1, Drops Alpaca. Färg 2, tvåtrådigt ullgarn 300 m/100g, ca 25 g av vardera
Stickor: Strumpstickor 3 mm
Restgarn, nål, sax

Stickfasthet
30 maskor/10 cm i mönsterstickning

Storlek
Dam, medium

Förkortningar
am, avig maska
m, maska
rm, rät maska
vr, vriden rät, sticka genom bakre maskbågen

Tekniker
Tvåfärgad resår stickas med garn i två olika färger.
Varv 1: *1 rm med färg 1, 1 rm med färg 2*, upprepa * – * varvet ut.
Varv 2 och alla nästkommande varv: *1 rm med färg 1, 1 am med färg 2*, upprepa * – * varvet ut.

Mudd

Lägg upp 56 m. 

Fördela maskorna jämt på fyra stickor och sticka runt.

Varv 1: Rm färg 1.  

Varv 2 - 6:  Sticka tvåfärgad resår enligt beskrivning ovan.

Varv 7: Rm färg 1.




Vante
Sticka mönster enligt diagram. Upprepa 3 gånger.



Fortsätt sticka enligt diagram.
Sticka till 29:e maskan, som är 'toppen' på en triangel. Härifrån utgår ökningarna för tumkilen. Sätt en markör före och efter maskan och börja öka för tumkilen.

Öka genom att plocka upp tråden mellan två maskor och sticka den vriden för att undvika hål.

Tumkil
Varv 1: Sticka enligt diagram fram till första markören, flytta markören, öka 1 m (färg 2), sticka 1 m (färg 1), öka 1 m (färg 2), flytta markören. Sticka varvet ut. (58 m)
Varv 2: Sticka enligt diagram fram till första markören, flytta markör, sticka maskorna mellan markörerna i samma färg som på föregående varv, flytta markören. Sticka varvet ut.
Varv 3: Sticka enligt diagram fram till första markören, flytta markören, öka 1 m (färg 1), sticka 3 m i samma färg som föregående varv, öka 1 m (färg 1), flytta markören. Sticka varvet ut. (60 m)
Varv 4: Sticka enligt diagram fram till första markör, flytta markör, sticka maskorna mellan markörerna i samma färg som på föregående varv, flytta markören. Sticka varvet ut.



Öka 2 m på vartannat varv med omväxlande färg 1 och färg 2 tills det finns 23 tummaskor. (78 m)
Sätt de 23 tummaskorna på en tråd. På nästa varv läggs det upp 3 nya maskor när man kommer till tumhålet.          
Sticka 1 varv.
Sticka fram till maskan före de 3 nya maskorna. Sticka 2 m tillsammans, 1 rm, 2 m tillsammans, sticka varvet ut. (56 m)
Nu stickas enligt diagram till 12 varv efter tumhålet (en och en halv rapport).

Vanten avslutas med tvåfärgad resår i totalt 5 varv

Varv 1: *1 rm med färg 1, 1 rm med färg 2*, upprepa * – * varvet ut.
Varv 2 – 5: *1 rm med färg 1, 1 am med färg 2*, upprepa * – * varvet ut.
Sticka 1 varv i färg 1.
Maska av med färg 1.

Tumme
Fördela tummens 23 maskor på tre stickor. Plocka upp ytterligare 3 maskor på tummens baksida.
Sticka 1 varv i mönster, varannan maska färg 1, varannan färg 2. Minska 2 maskor på tummens baksida på nästa varv.
Sticka 5 varv varannan maska färg 1 och varannan färg 2. Gå över till tvåfärgad resår i två varv. Sticka 1 varv med färg 1.
Maska av i färg 1.

Tips och trix
- Avmaskningarna bör göras ganska strama för att inte kanten ska yva. Det beror på att den tvåfärgade ribben ger en fast och inte så elastisk kant.
- Håll garnerna likadant under arbetets gång. Det vill säga, ta alltid samma färg från samma håll när du stickar. Detta för att den färgen som du tar underifrån kommer att dominera över den andra. Om man byter fram och tillbaka riskerar man ett ojämnt resultat. Detta gäller speciellt de partier där man har varannan maska i olika färg. Maria har en bra förklaring på detta.
- Prova, prova. kanske vill du ha mudden kortare och tummen längre. Nu har du chansen att få det som du vill.



- När kilen ska stickas kan man, i stället för att sätt stickmarkörer, sätta kilens maskor på en egen, femte sticka. Ökningarna görs sedan i början och slutet av den stickan.

Lycka till! Jag hoppas att du blir nöjd med dina vantar!

Strokkur

Strokkur är en geyser på södra Island som sprutar upp hett vatten var tredje minut. Jag har varit fascinerad av Island ända sedan jag var liten. Jag var fem år 1963 när jag såg på vår svartvita tv-apparat hur en ny ö föddes rakt ur havet utanför Island. Jag tyckte att det var både skrämmande och intressant och jag tror att det var då som intresset för Island väcktes. Jag har ännu inte varit där, men jag har en önskan att få komma dit. 

Strokkur är också en tröja som designats av den unga skotska designern Ysolda Teague. Tröjan liknar de traditionella isländska tröjorna. Den har ett mönstrat ok och den är stickad i ett stycke, i isländskt garn. Men den är figurformad och den har även förkortade varv på bakstycket som hjälper till att förbättra passformen och gör att tröjan sitter bättre kring halsen. Den mönsterstickade delen av oket är smalare än på vanliga islandströjor. Det gör att den här tröjan känns mindre bylsig.

Jag har läst på lite om islandströjorna som kallas Lopapeysa på isländska. Tvärt emot vad man kan tro så är de inte uråldriga utan de designades på 1950-talet för att få användning av all ull som produceras av de isländska fåren. Inspirationen kom från den grönländska dräkten, men även från den skandinaviska textiltraditionen. Garnet som används kallas Lopi, ett garn som är helt ospunnet, och därför innehåller mycket luft. Det ger lätta och varma plagg, men garnet går lätt av när man stickar med det. De isländska fårens ull består av två sorters hår. En längre täckull som är vattenavstötande och den kortare, vanliga ullen som ger värme. En islandströja tål därför en hel del regn innan man blir våt och kall. Tyvärr gör detta att tröjorna känns sticksiga och om man är känslig för stickig ull kan man inte ha plaggen i kontakt med bar hud.

Min tröja är stickad i Lett-Lopi i färgerna mörkgrå, ljusgrå och koppar.

Färger som Humle tycker är de allra finaste, eftersom det är de han har i sin päls. 

Det här är en tröja som är lätt att sticka och det går fort i det ganska tjocka garnet. Och den är verkligen skön att ha nu när det börjar bli kallt!

I dag är det sista socktober

Nu börjar hösten bli riktigt på allvar. Det är mörkt redan fram på eftermiddagen och det är inte många löv kvar på träden. Alla äpplen är nerplockade och trädgårdslandet prydligt höstgrävt. Vi har laddat med stearinljus och doftljus. Än så länge har det varit milt här i söder och vi har inte behövt sätta på värmen i huset. Det räcker att elda i kaminen emellanåt. 

Årets äppleskörd blev inte så stor som den brukar - det var regn och blåst när träden blommade i våras. Men vi njuter av de äpplen vi fick och i går torkade vi en del av överskottet i ugnen.

Sockskörden har däremot varit god. Sex par har det blivit. Alla stickade på stickor 2,25 mm och med 56 maskor i foten. För övrigt har jag testat och provat mig fram med olika hälar och tår. Här kommer en liten presentation.

De här båda paren är stickade i Fabel. Gamla nystan som jag grävt fram ur gömmorna. Jag tror inte att färgerna finns i sortimentet längre. Fabel är det garn jag stickat flest sockor i . Det är prisvärt och finns i fina färger och det är väldigt slitstarkt. 

Här har jag gjort två olika hälar. Till vänster, vanlig kilhäl med förstärkt hällapp. Det är min favorit i de flesta sammanhang. Det högra paret har fått en fish-kiss-lips-heel. Den hälen påminner om den som finns på fabriksgjorda strumpor. Den finns i flera varianter, men just den här tycker jag sitter extra bra på foten och blir snyggast. Det blir inga extra, fula hål vid hälen. Jag tycker att den här sortens häl fungerar bäst till de tunna sockorna. Jag använder den när jag har ett garn som är randigt och när jag inte vill att randmönstret ska förskjutas vid hälkilen.

Det här är nog min favorit bland de här sockorna. Garnet är Regia Tweed. Häl och tå i okänt restgarn. Gillar Regia Tweed, tycker att det blir vackert med de färgade fläckarna. Kommer säkert att göra flera par i det garnet. Strukturmönstret är hämtat från Hermione's everyday socks, som är ett gratismönster från Ravelry. Sockorna blir väldigt sköna med det här mönstret, så har du inte provat så tycker jag att du ska testa!

Nästa par är stickade i Opal. Tyvärr vet jag inte längre vilken färg det var. Jag vet att jag köpte garnet för att jag gillade färgerna tillsammans. Färger som är vackra, men som jag inte vill klä mig i annat än på mina fötter. Här har utmaningen varit att få båda sockorna helt lika i randningen. Och det har jag lyckats med, efter en del trixande. Hälen är en kilhäl med en annan variant av förstärkt hällapp.

De här sockorna har en vriden 1 x 1 resår. En typ av resår som jag tycker blir fin på sockor. Hälen är fish-lips-kiss-heel som jag pratade om ovanför. Här kan man se att bredden på sockans ränder inte påverkats av hälen. Jag har använt en sorts stjärntå här. Det är den sorts tå jag lärde mig sticka allra först som barn. På senare tid har jag använt den allt oftare. jag tycker att den ger ett mer hantverkat utseende. Garnet är från On-Line och köpt i min lokala garnbutik. Detta är mina första sockor i detta garnet, så jag vet inte hur det blir efter användning och tvätt. Gillar färgerna och det var bra att sticka med.

Sista paret ut. Här trixade jag lite med mudden. Den är stickad i 1 x 1 ribb  och vriden resår precis som tidigare, men jag ville göra lite längre skaft på strumporna och då behövs en rymligare resår för att passa runt vaden. Jag lade upp 72 maskor till resåren och minskade sedan till mina 56 maskor på det första slätstickade varvet. Här syns också hur fint den vridna resåren matchar utseendet på den förstärkta hälen. Garnet är Opal och jag köpte det mest för den gulliga etiketten, som jag tyvärr inte har kvar. 

Edit: hittade banderollen, garnet är Opal, Best Friends och fägen heter Verbundenheit och har nummer 8863

Puh, det var ett långt inlägg! Tänk att du orkade läsa ända hit. Hoppas att du hittade någon ny idé eller något tips så att du fick lön för mödan! Faktiskt skulle jag kunna skriva ännu mycket mera om att sticka sockor. Det är ett stort och mycket intressant ämne i mina ögon. Och det finns alltid något nytt att lära, någon detalj att förändra och förhoppningsvis att förbättra, ett nytt garn att prova, en annan uppläggning eller avmaskning.....

Jag har redan ett nytt par på stickorna, så jag återkommer till ämnet.

Ha en bra helg!

Liten snigel.....

Lilla Snigel akta dej, akta dej.

Lilla Snigel akta dej, akta dej.

Lilla Snigel akta dej, annars tar jag dej!

Beskrivning: Snails

Garn: rester från Cascade 220

Virknål: 3,5 mm.

Kul att virka ibland.

Gillar den här sortens snäcka bättre än de sniglar som har härjat i vår trädgård den här sommaren.....

Härlig, handspunnen höstsjal

Det har inte synts här på bloggen, men jag har övat mig på att spinna under det senaste året. Så roligt att komma in tidigt i garnskapandet och påverka hur det färdiga resultatet blir. Jag tycker också att det är oerhört avkopplande att spinna, jag blir lugn och stilla av att göra mitt eget garn.

 Här hänger en härva på tork i äppleträdet. Vackra höstfärger i silke, 30% och bluefaced leicester 70%. Fibern har jag köpt från Yummy Yarn. Det är en av de etsybutiker som erbjuder fiber från lite olika fårraser, vilket jag tycker är väldigt spännande.

      

Garnet är tvåtrådigt och lite ojämnt spunnet - men väldigt vackert.

Härvan väger ungefär 100 gram och mäter ungefär 345 m. Då räcker det en bra bit in på Multnomah, som är en sjal som man kan ladda ner gratis beskrivning till på Ravelry. Jag har spanat in den har sjalen eftersom den är så beskaffad att man kan sticka i stort sett den storlek man vill. Det är lätt att anpassa efter den mängd garn man har. Dessutom tycker jag att den enkla designen passar till ett så här oregelbundet färgat garn.

Mitt garn räckte nästan hela vägen till en färdig sjal. Bara sista varvet blev lite rumphugget, men vet man inte, så syns det inte. Sjalens kropp är rätstickad och bården är en vanlig feather-and-fanvariant. 

Jag stickade på stickor 4 mm. 

Så kan man bära sin Multnomah, (fast färgen blev lite blek på bilden).

I've been to Great Britain!

Jag har varit i England och hälsat på min dotter. Det var väldigt roligt. Det blev mycket garn- och stickprat. Vi hade även planerat att åka till London och gå i garnaffärer. Vi valde dock alldeles fel dag för detta äventyr. Det visade sig att garnaffärerna i London är stängda på måndagar.... Det fick bli ett besök på British Museum i stället och te och scones med jam och clotted cream cream efteråt. Det var en ganska bra ersättning.

Jag hade planerat att ha en del nya projekt att sticka på när jag åkte hem, men eftersom det inte blev något garn blev det svår stickabstinens. Jag fick några nystan av dottern som blev till ett par vantar till Gullungen under hemresan.

Jag har gjort en enkel beskrivning, som jag hoppas går att förstå även av andra. Passa på att sticka några par av restgarner, det går inte åt så många gram!

Gullungevantar

Storlek 1 år

Garn: Sockgarn eller motsvarande, 400 m/100 g

Stickor: 2,25 mm strumpstickor

Lägg upp 36 maskor med färg 1. Sticka runt 1 varv.

Sticka 1 varv 2 maskor färg 1, 2 maskor färg 2.

Sticka 4 varv korrugerad ribb, det vill säga *2 maskor rätt i färg 1, 2 maskor avigt i färg 2*, upprepa varvet ut.

Sticka runt i 12 varv. Jag gjorde lusmönster, men man kan randa eller sticka enfärgat.

Sticka in en tråd för tummen över 8 maskor.

Sticka ytterligare 20 varv.

Hoptagning:

 Se till att ha lika många maskor på varje sticka (9 st).

Varv 1: Sticka ihop första och andra maskan på varje sticka (= 32 maskor)

Varv 2: Sticka alla maskor räta.

Upprepa varv 1 och 2 tills det är 8 maskor kvar totalt. Klipp av tråden och träd den genom de resterande maskorna. Fäst.

Tumme:

Plocka upp 16 maskor till tummen och fördela på fyra stickor. (Jag stickade tummen över 15 maskor, så jag minskade en maska på första varvet.)

Sticka runt i 12 varv. Ta ihop så här.

Varv 1: Sticka ihop första och andra maskan på varje sticka. Om du stickade över 15 maskor, hoppa över hoptagningen på en sticka (=12 maskor)

Varv 2 och 3: Sticka ihop första och andra maskan på varje sticka.

Klipp av garnet, träd den igenom de resterande 4 maskorna och fäst.

Fäst alla trådar och sy igen eventuella hål vid tummen. Sticka en likadan vante. Eftersom hoptagningen är liksidig går det att göra vantarna likadana.

Lycka till!

Dagisdress till Gullungen

Lite i smyg, så där, har jag stickat en dagisdress till Gullungen. 

Jag har tidigare skrivit om att jag gillar hur man i Norge klär sina barn i ull, ända från början. Och jag tror att det fortsätter genom livet upp i vuxen ålder. Det är självklart med underställ av ull på dagis och även andra ullplagg. Jag vet att det börjar komma lite, lite av detta här och där också hos oss, men det kunde vara mycket mera. Det finns flera norska sidor att besöka om man vill ha idéer och beskrivningar: Pickles, med modeller för både barn och vuxna, Nöstebarn, Sandnes och flera.

 Tyvärr är det dock min erfarenhet att det kan vara både dyrt och krångligt att handla med Norge, så jag har ersatt de norska garnerna med alternativ som finns att få här.

Jag stickade Skrollans Barnehagesett i storlek 1-2 år till barnbarnet som är 14 månader. Storleken är bra, lite stort nu, men går bra att använda ett bra tag framöver. 

Beskrivningen är antingen på norska eller engelska, men språket var inget problem. Jag hade ett par svårigheter, men det berodde mest på att jag inte är van vid sättet beskrivningen var gjord på. 

Tunikan är stickad i ett stycke uppifrån och ner. Jag gjorde några förkortade varv som inte fanns med i beskrivningen, för att få bakstycket lite längre. Enligt mönstret stickas hela plagget med samma grovlek på stickor, men jag stickade muddarna med ett halvt nummer finare stickor.

Byxorna stickades snabbt och utan några problem. Passformen är bra, men byxan kunde varit några varv högre, så att inte blöjan syns ovanför linningen.

Jag använde strumpstickor och rundstickor 3,25 och 3,75 mm.

För att hjälpa förskolefröken har jag broderat initialer på både byxa och tunika med maskstygn.

Garnet är Drops Merino Extra Fine. Jag har lite blandade känslor för det garnet. Jag har stickat med det förut och tyckte att plagget töjde sig mycket.  

De här plaggen blev lite större efter tvätt, men inte så att det var negativt. De blev också väldigt mjuka och behagliga. Jag blev nöjd och kommer nog att sticka flera barnplagg i garnet.

Det bidde ingen vante...

...inte just nu i alla fall. Det bidde en Emelie.

När jag var och rumsterade om i Lagret föll min blick på ett garn som jag verkligen fick lust att sticka något med genast. Garnet är Donegal Tweed som jag köpte senast jag var i Stockholm hos Litet Nystan. Från början var det tänkt att  det skulle bli en barnkofta, men nu blir det en kofta till mig själv i stället. Det innebär att jag får köpa till några nystan, men det är ett senare problem.

Nu njuter jag av att sticka med ett härligt garn på stickor som får det hela att flyta fram så fint. Stickorna är Hiva-Hiya sharp, som jämte Karbonz är mina absoluta favoriter numera. Jag inser mer och mer hur viktigt det är, både för själva stickupplevelsen och för det färdiga resultatet, att man väljer stickor som passar såväl garn som ens eget sätt att sticka. I detta fallet passar Hiya-Hiya bra eftersom det finns ett spetsparti på Emelies framstycke, men även för att garnet glider alldeles lagom mot stickorna.

Jag stickar den längsta modellen av de tre som finns i beskrivningen och jag har kommit till stället när jag ska börja minska för midjan. Beskrivningen anger att minskningarna ska vara i sidan men jag har bestämt mig för att flytta dem till fram- respektive bakstycke, eftersom jag tycker att det blir bättre passform så.

Jag har stickat Emelie en gång förut. När jag tittar på den föregående ser jag att jag missförstått diagrammet till spetsen. Det blev bra ändå, men det ska bli roligt att göra en som är i enlighet med hur det var tänkt.

Det börjar bli dags för lunch. I dag blir det fisksoppa och till efterrätt nyplockade hösthallon från trädgården. Den här årstiden har många fördelar!

Tankar på vantar

Utanför fönstret är det mörkt och det kan vara läge att tända stearinljus för första gången denna höst. Det har varit en trevlig dag med god fika med stickning hos Olof Viktors, ett café och bageri utslängt på Österlens åkermark. Ett ställe man inte får missa om man är i närheten!

När hösten faller på infaller även lusten att sticka vantar. Jag har svårt att bestämma mig för vilket par som står härnäst på tur. Kanske ett par från Heddaknits, eller ett par Ölandsvantar, eller kanske ska jag göra den andra vanten till någon av de ensamma vantar som ligger i hyllan? 

Medan jag funderar lägger jag upp några bilder på det senaste paret. Det är ett par Selbuvantar som jag gjort om lite för att få plats med namn och årtal. Kanske är det någon som skriker högt och säger att man inte får ändra på en Selbuvante. Må så vara, men det är ju förändringar som gjort att stickningen har utvecklats genom tiderna.

Jag har stickat vantarna i Visjögarn på stickor 2,5. 

Rolig stickning var det. Jag kommer säkert att göra flera vantar efter norsk modell, men just nu vill jag ha mera färg.

Önskar dig en skön stick-helg!

Hösten är här, men bara EN snöflinga!

Min snöflinga är klar. Det var en rolig stickning. Speciellt  nöjd är jag med garnet, Drops Belle. Kan nog bli en bra hösttröja. 

Man förstår vad som gett tröjan namnet när man ser spetsmönstret på oket. Det var för övrigt mycket lätt att sticka. Oket stickas fram och tillbaka för att det ska bli en öppning som knäpps med knappar. Det behövs inget sprund för att få tröjan över huvudet, så jag har sytt fast knapparna rakt igenom, utan att sticka knapphål.

Tröjan förtjänar absolut att bli stickad. Om jag gör en till väljer jag en storlek mindre och ett ullgarn. Jag har skrivit tidigare om tröjan och garnet, så om du vill läsa mer finns det här och här.

Som avslutning kommer en bild på alla mössor som vi stickade i Stickegillet och skickade till 'Sticka och skicka' i våras. 31 mössor blev det till sist, att skicka till bebisar i Gambia. Roligt att kunna göra något och det sägs på hemsidan att det blir flera projekt.

Växande snöflinga

 Nu faller regnet lite stilla utanför, och jag tycker faktiskt att det är riktigt skönt. Det har varit riktigt torrt ute på slutet. Större delen av den spannmål som odlats här är bärgad, så det är nog hösten som definitivt är här.

 Jag har stickat mera på snöflingetröjan och är snart färdig. Tröjan finns i två varianter. En figurformad och en rak. Jag valde att göra en formad, men i stället för att placera ökningar och minskningar i sidan valde jag att placera dem på fram- och bakstycket. Jag tror att det syns på bilden nedanför. De gröna markörerna markerar intagningarnas placering.

När jag köpte garn var vi ännu mitt i sommaren och jag tänkte mig en kortärmad variant och beräknade garnåtgången after det. Nu tror jag att jag får bättre nytta av en tröja med längre ärmar och följaktligen räckte inte mitt garn. Tur att yngste sonen hade ärende till Lund och var snäll nog att köpa ett nystan till, så att jag kan avsluta projektet.

Några timmars stickning till, så kan jag fästa de sista trådarna och sy i knappar.