lördag 24 november 2012

Nöjd, nöjd, nöjd



Vad roligt att ni gillade min Driftwoodtröja för några inlägg sedan, och tack för era snälla kommentarer.


Jag har (tillfälligtvis?) släppt strumpstickorna och snöat in på pulsvärmare i stället. Något som nog kommer att avspeglas på bloggen en tid framöver. Har förresten funderat på vad som är  vad: pulsvärmare, torgvantar, halvvantar, pulsvantar, handledsvärmare, muddar...

Dessutom är det bra julklappar, de kan göras efter personen, grova, tunna, spetsmönstrade, rustika, för dam eller herr, med pärlor, för innebruk och så vidare. Oftast klarar man sig på mindre än ett nystan och då kan man unna sig lyxen av ett lite finare garn.

 Ibland blir man bara så där väldigt nöjd med något. Och så känns det nu. 
Jag såg Annepålandets pulsvantar på 365 saker du kan sticka. De var jättefina. Funderade på garn och kom att tänka på ett nystan Artesano Aran som jag köpte för en tid sedan. Det skull egentligen bli en mössa, men det bidde i stället ett par vantar.
Garnet är 50 % ull och 50 % alpacka och helt fantastiskt mjukt.



Färgen heter valnöt och det stämmer väl.



Jag har använt strumpstickor 4 mm och fick en storlek som passar mina normalstora kvinnohänder bra.



tisdag 20 november 2012

Eftertankar





Gångna helgen var det Jul- och Hantverksmässa i Byalagsskolan. Jag skulle haft kameran med, men det blev inte så. Det känns lite tidigt med julmarknad i mitten av november, men det blev riktigt mysigt inne i den gamla skolan. Vi var några som sålde textilt hantverk, vävt, sytt, virkat och stickat. 

Det är många som skrivit om det här förut, men jag vill gärna dela mina tankar med läsarna, och kanske få era reaktioner. Som alla vet är det omöjligt att få betalt för det arbete man lägger ner på att tillverka handgjorda saker. Jag önskar att så många som möjligt ska ha möjlighet att uppleva att använda något som är gjort för hand, på traditionellt vis. Samtidigt vill jag ha respekt för det jag har lagt ner arbete och känsla på. Det är en svår balansgång, att sätta ett pris som tillgodoser båda aspekterna. Jag har tänkt mycket på detta och kommit  fram till att jag hellre skänker bort saker jag tillverkat till de som jag vet uppskattar det, än säljer alltför billigt till någon som inte förstår värdet.

Den viktiga betydelsen av en sådan här mässa är kanske inte att sälja hantverk, utan att sprida information om traditioner och tillverkningsmetoder, och att få träffa andra som håller på med samma saker. Vad tänker du?



När marknaden nu är över känns det bra att återgå till att göra enbart det jag tycker är roligast. En liten beställning fick jag förra veckan och jag tycker att det var spännande att prova ett, för mig, nytt garn.

A bad mig att sticka pulsvärmare till hennes värkande händer. Hon hade skaffat garn hos CoolWool.



Det här var snabb och rolig stickning. Enkla pulsvärmare, som tack vare det otroligt mjuka garnet känns lite exklusiva. Garnet är ekologisk babyalpacka som stickas med stickor 2,5 mm.




Den lilla rosen förstärker intrycket av 'finhet'. Den var enkel att virka, även för mig som inte virkat så mycket.



onsdag 14 november 2012

Bättre än så här blir det inte


Jag har försökt att fotografera mig själv i tröjan, men det går bara inte. Och på kvällen när jag kan få hjälp, är det alltför mörkt. Så bättre än så här blir inte bilderna, tyvärr.

Jag har haft en favorittröja i sådär tio år, den är lappad och lagad och den har varit på väg till soporna flera gånger, men så har jag tagit fram den igen. Jag har försökt att sticka en likadan, och det blev väl bra, men inte alls som jag ville.

Men nu... Den här tröjan har varit färdig ganska länge och den har blivit flitigt använd. Den är en klar och värdig ersättare för den gamla trotjänaren, som jag nu kan kasta utan att ångra mig.


Mönster: Driftwood, som bygger på ett gratismönster av SusieM.  Hela tröjan stickas i ett enda stycke, inte ett stygn har jag sytt. Jag har stickat en tunika förut och använt samma princip. Jag tycker att det är ett mycket bra sätt att sticka på. Man börjar bak, uppe vid nacken och stickar neråt. På så sätt kan man prova sig fram hela tiden. Jag har använt mönstret som en utgångspunkt och ändrat efter mina önskemål.

Beskrivningen är på engelska. Låt inte det hindra dig, för det här är ett jättebra sätt att sticka en tröja på.


Garn: Garnet har en stor del i att jag är så nöjd med denna tröjan. Det är Cascade 220 Wool Heathers. Jag gillar både kvalitén, grovleken och strukturen. Jag valde färger som nog ser lite tråkiga ut, men de passar utmärkt i vardagen.




















Så, som jag sa. Bättre än så här blir det inte - riktig favorittröja!

fredag 9 november 2012

Om stickor och nya Jaywalker.


Jag har påbörjat ett ännu ett par Jaywalker. Mönstret passar, enligt mig, jättebra till självrandade garner. 


Jag behövde även köpa nya stickor och tänkte att jag skulle vilja prova de nya stickorna från Knit Pro, Karbonz. Stickorna är tillverkade av kolfiber med spetsar av nickelplätterad mässing. Förutom som strumpstickor finns de även som rundstickor.





Jag tycker att det är lätt att sticka med de här stickorna. De spetsiga ändarna gör det lätt att göra ökningar och minskningar. De passar nog bra för spetsstickning. Problemet tycker jag är känslan. Det känns som att sticka med gamla stålstickor. De är även ganska tunga och släta, så de riskerar att ramla ur maskorna. Dessutom känns de stumma och 'livlösa' att sticka med. Priset är 80:- för fem stickor.



På senaste stickegillet fick jag en omgång strumpstickor köpta hos Tiger för 10:-. Jag tycker bättre om att sticka med de här stickorna, känslan är bättre. De är lättare och inte lika stumma och stela som Karbonz-stickorna. Spetsarna på stickorna är lite ojämna, men det är ju lätt fixat med lite sandpapper. Jag vet inte hur sortimentet av stickor ser ut hos Tiger, men jag tänker undersöka det. Oavsett priset skulle jag helst köpa bambustickorna. Lägger man sedan till att man får åtta omgångar av dessa för samma pris som för en omgång av de dyrare blir valet ännu lättare.

Jag köpte även en Karbonz-rundsticka 2,5 mm. Den har jag ännu inte provstickat, men det ser lovande ut. När det gäller rundstickor i tunna dimensioner har jag lite andra krav än på strumpstickor. Jag återkommer nog när jag provat dem.

Skulle vara intressant att veta vad Du tycker!

Ha en skön helg!

tisdag 6 november 2012

Man kan ju ändra sig....



Förut har jag varit lite skeptiskt inställd till Drops Karisma. Jag gillar inte superwash, jag tycker att det är an onödig behandling som tar bort en del av de egenskaper som ullen har, och att det tar resurser att åstadkomma detta.  




Men nu har jag upptäckt att garnet fungerar bra till vantar. Så nu experimenterar jag lite med masktäthet och antal maskor. Mitt förra par blev lite små, så nu valde jag att utgå från ett av Drops egna mönster för att få det bra. Här är den första vanten klar. Jag återkommer när jag är klar med båda vantarna.





I går när jag gick till vävstugan tog jag några bilder med mobilen.


Grannens betor ligger och väntar på att köras till sockerfabriken. Så länge temperaturen håller sig över noll kan de ligga så här öppet. När det blir frostgrader täcker man betorna med halm. Här blir det många kilo socker!



Kyrkan ligger mitt i byn. Den är från 1100-talet, men ombyggd flera gånger.




söndag 4 november 2012

Vantar


Nu är det inte många löv kvar på träden. Alla äpplen är nedplockade, och de som blev liggande kvar på marken är redan uppätna av en stor flock björktrastar som haft kalas här några dagar. Åkrarna ligger plöjda och mörka, eller också är de nysådda med grödor inför nästa år. Nästan alla betor är ur jorden och antingen redan i väg till sockerbruket eller liggande i stora stackar i väntan på transport dit. I dag blåser det, som det nästan alltid gör här på slätten, men solen tittat då och då fram mellan gråa moln. Tänker trotsa vinden och ge mig ut en stund, men först ska jag skriva om mina senaste vantar.

Återigen har jag använt mig av Solveigs vantar. Det är en verklig källa att ösa ur! De här heter Gudafoss, och stickade i tretrådigt ullgarn i originalet. Jag har stickat i Drops Karisma på stickor 3,25.





Storleken blev aningen liten för mig som har ganska normalstora händer.




Jag tycker att vantarna blev fina, men mest nöjd är jag nog med insidan. Mönsterbården nertill och det sneda mönstret kan nog fungera tillsammans även på framsidan.

Ha en skön söndag!