Vi har roligt på våra möten!

Det bästa jag vet är att hålla på med ull. Jag mår så bra av att spinna och väva och sticka. Det är fint att känna olika strukturer hos ullen, att bestämma vilken växt som ska få ge färg åt den och hur den ska spinnas. Man blir glad av olika färger och mönster när man väver eller stickar.

Men lika roligt är det att få dela intresset med andra.Nu när Garnhumlans handspinneri är invigt och i gång sedan ett tag är det kul att kunna bjuda in till stickkafé och spinnträffar.

Vi dricker kaffe och pratar. Garn, stickning eller livet i allmänhet. Det är glädje att få nya idéer, att inspireras, lära sej själv och att se andra utvecklas.

Här är några bilder från senaste träffen, som får illustrera vad jag menar.

Vi ses en gång i månaden, fjärde måndagen, mellan 13 och 15. Nästa gång är 23 mars. Det finns plats för fler stickare runt bordet. Vi finns utanför Rydsgård, längst ner i Skåne. Hör gärna av dej om du vill ha mera information. 

Välkommen!

Lapp på lapp, men ingen söm

Sticka dominorutor

Jag har den senaste tiden fått flera frågor om hur man stickar dominorutor. Här kommer en beskrivning på hur jag gör. Det finns olika sätt. 

Det är perfekt att göra av med rester genom att sticka sådana här små rutor. Man stickar i hop dem och man behöver inte sy. Hela rutan är stickad i rätstickning.

Material
Restgarner, någorlunda lika i grovlek
Stickor i passande grovlek. Gör man små rutor är det behändigt med strumpstickor

Beskrivning till rutan finns att ladda ner gratis som PDF  här i Butiken.

Mer att läsa om dominostickning i den här boken.

Guteull

Hej ull- och stickvänner!

Ett nytt år har gjort entré. Jag hoppas det blir ett bra år, med mycket hantverk och många vänner!

Året har börjat med spinnkurs hos Garnhumlan. Vi spinner på slända, och jag hoppas att återkomma till detta i senare inlägg. Nu vill jag berätta om ullen jag fick av en av deltagarna på kursen.

Fina Kersti har egna gutefår och jag fick en stor tuss att spinna och använda i min provlappsfilt. Ullen doftar friskt och härligt. Den är vad jag skulle kalla en sund och ärlig ull.

Så här blev den efter tvätt och kardning.

Spunnen och tvåtrådigt tvinnad. Den här färgen är den av bilderna som stämmer bäst med verkligheten. Här kan man även tydligt se att ullen har två typer av fiber, underull och märghår. Underullen är härligt mjuk. Men märgfibrerna som sitter inblandade i den gör att garnet blir alltför stickigt att ha närmast huden. 

Här är det färdiga garnet efter tvätt. Jag tycker det är sååå vackert. Skulle gärna göra ett par grova sockor av det. Eller varför inte väva en bildväv.

Och filten med provlappar av olika fårraser har fått sin 25:e ruta. Tack Kersti och dina gutefår!