torsdag 30 oktober 2014

En perfekt höstmössa

Ett av skälen till att jag började blogga var att jag ville hålla koll på vad jag hade stickat. Till exempel när man vill sticka en likadan modell som förut, då är det så bra att kunna gå in på bloggen och se hur man gjorde. Numera finns det ju många fler möjligheter för att uppnå samma sak, men jag fortsätter med bloggen. Det är kanske inte det enklaste sättet, eller det snabbaste, men det passar mig. Jag tycker också bäst om bloggar när jag ska se vad andra gör. Så även om allt fler går över till  annat så blir jag nog kvar här och hoppas att flera andra också gör det.

Den här mössan är en sådan sak som riskerar att slinka igenom bloggfiltret. Alltså att av någon anledning inte komma med på bloggen. Och det vore synd, för det är en bra modell. Jag såg den först hos Annepålandet, men efter det har den dykt upp lite varstans.

Mössan heter Raituli


Min variant är stickad i Fabel till yngste sonen. Han blev nöjd med resultatet, den varken kliar eller sticks. Jag skulle absolut kunna tänka mig en likadan, men då skulle jag välja ett garn i ull, gärna aningen grövre. Stickorna jag använde var 2,5 mm till resår och 3 mm till själva mössan.



Sonen var inte så pigg på att ställa upp som modell, men Henke hade inget att invända. Han är den ende av hundarna som är stilla tillräckligt länge för att hinna fotografera. Vill du se bättre bilder finns det många på Ravelry!

söndag 26 oktober 2014

Ordningen är återställd!

Förra året var väldigt tungt sett till vår lilla hundflock. Vi förlorade två av våra hundar. Jag brukar ju skriva lite om mina hundvänner här på bloggen, men det har varit alltför jobbigt. Nu har i alla fall känslorna läkt och vi har börjat om med en ny flock. Det här inlägget tänker jag börja med att presentera våra hundar.





Här är minstingen, Vilgot. Storpudelpojke som är fyra månader. Barnbarn till vår tidigare tik Vanja, som var en fantastisk hund. Vi hoppas och tror att lille Ville har ärvt en del av mormors goda egenskaper.


Humle är vår vildbasare. Han är cockerspaniel och har hunnit bli 15 månader. Outtröttlig, alltid glad och med på allt. Älskar alla människor och hundar. Tycker om att bada och att mysa i sängen med matte.


Henke är bror till vår tidigare hund Plånken och morbror till Vilgot. Han är sju år och en väldigt lugn och snäll hund inomhus. Ute leker han gärna med de små. Han är en utmärkt förebild som tar stort ansvar för flocken.

 Antagligen kommer hundarna att dyka upp här på bloggen då och då framöver. Men det här är ju trots allt i första hand en stickblogg, så här kommer ett par bebiskoftor.



Den här koftan har jag skrivit om tidigare här och här på bloggen. Nu är den helt färdig och jag är nöjd med den. 
Mönster: Den här koftan kommer nog ursprungligen från Elizabeth Zimmermann, men den har gjorts i många varianter. Jag använde beskrivningen från Drops. Jag gjorde kroppen lite längre än i beskrivningen och lade till en i-cordkant runtom och vid ärmsluten.
Garn: Den är stickad helt i Fabel, i min favoritfärg 'forest' med kanter i 'rost'. Fabel är ju egentligen att sockgarn, men det är mjukt nog för att passa till en babykofta. Garnet tål dessutom att tvätta i 
 maskin.

Det här håller på att urarta till ett väldigt långt inlägg. Jag sparar den rosa koftan till ett senare inlägg och önskar en skön söndagskväll.









söndag 12 oktober 2014

Mera från min låda

Stickar på med rester från min låda så länge jag tycker det är kul. Eftersom det inte finns några stora mängder av någon färg får det bli lite mindre projekt.
Den här modellen tycker jag blev riktigt fin, så den får vara med här på bloggen.



Mössan heter 'Little Fair Isle Hat' och kommer från The Purl Bee. Den finns i tre olika barnstorlekar och beskrivningen är på engelska, vilket inte ska hindra någon eftersom det finns ett tydligt diagram och den är för övrigt ganska enkel. Jag läste någonstans att om man vill ha ett litet projekt för att komma i gång med flerfärgsstickning så är detta perfekt. Och jag håller med.

Jag gjorde först en mössa där jag följde beskrivningen för babystorlek. Den blev dock för stor, jag stickade med Karisma, som är ett grövre garn än vad beskrivningen föreslår.



I stället för att byta garn räknade jag om lite i mönstret och tog bort en rapport och de första raderna i diagrammet och vips blev storleken bra! 
Förutom att mönstret är lätt att anpassa till olika garner, passar bra som introduktion till att sticka med flera färger så får man tillfälle att bli av med garnrester. Enligt beskrivningen ska det vara fem olika mönsterfärger, men jag hade bara tre som passade. Men här kan man ju leka som man vill.

Beskrivningen anger strumpstickor 3,5 mm, vilket jag också använde.

Jag tycker att det här är en fin mössa. Varm och go', eftersom den är dubbel.

torsdag 9 oktober 2014

En låda garn...

Mina favoritgarner skiftar med åren. När mina barn var små stickade jag mycket i Drops Karisma. Även senare har det blivit ett eller annat plagg i det garnet. Men på senare år har min garnsmak förändrats. Karisma är ett superwash-garn, och av flera skäl gillar jag inte det längre. Tycker att ullen förlorar sina egenskaper. Dessutom är det onödigt miljöbelastande. Läs gärna mera om ullen och superwash här.


Karismagarnet ligger i en låda. Nu har jag som mål att använda garnet till slut. Det har blivit en del mössor och sockor så här långt. En del av detta kommer kanske med på bloggen så småningom. 


Ett par dagisvantar har det blivit i Karisma. Lille F ville ha röda vantar. Kul tyckte jag och gjorde ett par efter beskrivningen från i fjol. Jag tycker att lusmönster gör sig väldigt bra på barnkläder. Dessutom blir det liksom dubbelt med garnet som löper på baksidan.


Dagisvantarna passar små människor i åldern 1,5 till 2,5 år. Snabba att sticka och roligt att kunna göra dem lite personliga. De här blev söta som jordgubbar.

Nu stickar jag vidare på den vita mössan till vänster i bilden.