Utanför fönstret är det mörkt och det kan vara läge att tända stearinljus för första gången denna höst. Det har varit en trevlig dag med god fika med stickning hos Olof Viktors, ett café och bageri utslängt på Österlens åkermark. Ett ställe man inte får missa om man är i närheten!
När hösten faller på infaller även lusten att sticka vantar. Jag har svårt att bestämma mig för vilket par som står härnäst på tur. Kanske ett par från Heddaknits, eller ett par Ölandsvantar, eller kanske ska jag göra den andra vanten till någon av de ensamma vantar som ligger i hyllan?
Medan jag funderar lägger jag upp några bilder på det senaste paret. Det är ett par Selbuvantar som jag gjort om lite för att få plats med namn och årtal. Kanske är det någon som skriker högt och säger att man inte får ändra på en Selbuvante. Må så vara, men det är ju förändringar som gjort att stickningen har utvecklats genom tiderna.
Jag har stickat vantarna i Visjögarn på stickor 2,5.
Rolig stickning var det. Jag kommer säkert att göra flera vantar efter norsk modell, men just nu vill jag ha mera färg.
Önskar dig en skön stick-helg!
2 kommentarer:
så fint och framförallt personligt det blir när du stickar in namn och årtal på vantarna.
Visst gillar jag traditionella selbuvantar - jag tycker de är jättefina!! Men jag är ännu mera förtjust i alla selbuvariationer som finns, och som gör att traditionella mönster lever och förändras med tiden. Det gör det till en levande tradition. Och stickvärlden är stor - det finns plats för alla varianter i den, som jag ser det:)
Jag tycker som du - man får lov att ändra. Men det finn ju de som är lite känsliga...
Skicka en kommentar