onsdag 23 januari 2013

En lång historia


En matta till mellansonens kök har sett dagens ljus. Vävd av rester från de senaste tio åren plus lite 'fådda' trasor. Mattan är i kypert och ränderna mellan fälten är mattvarp.



När jag rotade i gamla garnrester för något år sedan hittade jag en varpfläta som min mor gjort. Hon dog innan sonen föddes, så det känns lite speciellt att hon ändå fått vara delaktig i hans matta. En så här pass lång matta har jag aldrig vävt tidigare, den passar precis.



Mattan kommer i två varianter - med eller utan pudlar. Hundarna är nöjda med att slippa ligga på golvet när de övervakar köksarbetet.

8 kommentarer:

Magdalena sa...

ååh, vilken snygg matta!! älskar färgerna :) och pudlarna ;) lyckos han som har den i sitt kök..!

Tina sa...

Väldigt vacker matta!

Ostickat sa...

Oj sp snygg!! Älskar färgerna!

teresa sa...

Superfin matta. Å vad lycklig du är som kan väva egna mattor, det har jag alltid velat göra.

Karin sa...

Hallå! Vilken snygg matta, härliga färger. Å vad kul det är att väva synd att jag inte riktigt har möjlighet för det nu. Ha det bra Karin

AnNie sa...

Härligt med hemvävt och vilken känsla att få använda din mors varpfläta.

disa sa...

Superfin!! =)

heidi sa...

vilken fin matta! kan förstå att den betyder mycket för dig!

hundarna pryder verkligen mattan:)