2013 - vantens år?

När jag tänker på vad jag vill utveckla under det nya året, stannar jag för att bli bättre på att sticka vantar. Under förra året fick jag boken Solveigs Vantar, och den har blivit en stor inspiratiosnkälla. Dessutom finns det ju hur många mönster som helst på nätet. Visst har jag stickar en mängd vantar under åren, men jag gör det inte helt enkelt. Jag vill lära mig mer om storlekar, garner och stickor som passar, olika typer av muddar och tummar med eller utan kil. Så att jag kan sticka de vantar jag vill, så som det fungerar med strumpor.

Vi får se om jag lyckas med min målsättning. I alla fall passar Stickas Mysteriestickning bra just nu. Första vanten har kommit så här långt.

Dessutom har jag fler påbörjade stickningar än normalt. Jag ska försöka beta av dem efter hand. Ett par sockor från Garnstudio är först. Jag har stickat i olika garnsorter, bland annat Karisma och 7 bröder. 

Jag gillar resultatet, och jag är även nöjd med att ha minskat mitt garnlager lite!

Stickade paraplyer

Nu kan jag visa vad som låg i ett av de mjuka julklappspaketen. 

Dottern önskade sig en stickad tröja i lite tunnare garn. Om man, som hon, bor i norra England är man i konstant behov av paraply. Så det fick bli sådana på tröjan också. Umbrellas, heter mönstret och Joji Locatelli heter hon som gjort det. Jag gillar för övrigt flera av hennes modeller, fina barnmönster och sjalar och hennes tröjor och koftor är gärna lite insvängda och med lagom mycket utsmyckning.

Jag har gjort ganska stora förändringar av modellen. Originalet är ganska kroppsnära och med kort ärm. Den här är lite ledigare, längre och med långa ärmar.

Ärmarna är jämnt avsmalnande från oket och neråt och avslutas i min version av en mönsterstickad bård som jag hämtat från okets mönster. Kanten är stickad med finare stickor och har en infodring i avvikande färg.

Även nederkanten har fått samma lilla mönsterbård, men avslutas med rätstickning

Garnet jag använt är Cascade 220 Fingering, ett garn som jag länge varit nyfiken på. Jag gillar det grövre Cascade 220 och den här tunnare varianten är lika trevlig. När jag stickade var jag lite orolig för att tröjan skulle bli alltför stickig. Men efter tvätt blev den mjuk och skön. Jag kan absolut tänka mej att använda det igen. Drygt är det också, det gick åt 3 hg plus mönsterfärger.

Stickor: Rundstickor 3,5 mm , strumpstickor 3,5 och 2,5 mm.

Fler mysterier

Jag kan bara inte låta bli! Jag har tappat räkningen på hur många stickningar jag har på gång just nu. Så det känns inte som om jag måste börja på en till. Men, men... Jag kan bara inte stå emot Stickas mysteriestickning. Det är så kul att lära sig något nytt. och den här roositud-tekniken har jag inte provat tidigare. Ledtråd nummer två är snart klar.

Garnet jag använder är grått Fabel och diverse rester av sockgarner. Stickor 2 mm.

Av mina kära stickvänner IRL fick jag före jul en amaryllis. Nu börjar man ana färgen på blomman. Mörkt, mörkt röd, med en dragning åt bordeaux. Har aldrig sett en sådan färg. Och visst hittade de ett passande kort!

Jag har varit i lilla staden och köpt knappar till Lilla Koftan. Jag hittade inga som passade här hemma, det gick åt hela 9 stycken. Men jag tycker att knapparna är extra viktiga för intrycket på den här enkla koftan. Tycker att den blev söt, fint med knapparna på ärmen. Stickad i Drops Merino Extra Fine. Jag är egentligen inte så glad i det garnet, tycker att det saknar karaktär. Men till bebisar, som vill ha mjuka plagg är det helt ok. Med stickor 3,5 mm tror jag att den passar 3-6 månader gamla människobarn. Jag sparar mönstret, för jag kan absolut tänka mig att göra fler koftor efter detsamma.

Det var allt just nu. Nu närmar sig året sitt slut. Någon tillbakablick ägnar jag mig inte åt, men kanske återkommer jag med tankar inför det nya året.

Ha en skön söndag!

Mellan jul och nyår

Några vanliga dagar mellan de ovanliga.

Julmaten är uppäten, och visst var den god, men nu längtar man efter något annat än kål.

Frukt och knäck finns ännu kvar, att småäta mellan varven.

Julen var inte vit i år, den mesta snön hade hunnit smälta bort. Nu är det minusgrader igen, bra för hundtassar som inte behöver duschas av efter promenaden. En blek sol lyste på mig och hundarna när vi gick på promenad i dag.

Så här blev min mysteriestrumpa. Jag hoppade över etiketten, eftersom jag inte vet till vem jag ska ge den ännu. Det bästa med den här stickningen är att den har gett nya idéer. En helt ny sak för mig var den rumänska snodden. Jag har tränat lite extra på den och nu blir det riktigt bra. Bra att kunna när man vill ha en snodd som inte snurrar.

Eftersom jag använde restgarner råkade jag få med det röda garnet, som är superwashbehandlat. Det betedde ju sig lite annorlunda i tvätten. Så en sak jag lärt mig är att försöka märka mina rester lite noggrannare. 

Kul stickning, lagom långa ledtrådar före jul. Tack till Eva-Lotta!

Dörrkrans

Jag stickar så stickorna glöder. Men det är inget som kan visas på bloggen. I stället får ni en bild av ett annat hantverksprojekt.

Jag har varit ute och klippt kvistar från buxbomshäcken och gjort en krans till dörren. Buxbom är vårt lingonris här i söder. Och visst är det lika grönt och fint som lingonris, tyvärr är det inte så kul att ha inomhus, det luktar nämligen fränt.

Stommen till kransen är en dagstidning som jag rullat på snedden och därefter böjt till en rund form. Vanlig pakettejp fäste ihop det hela. Sedan är det bara att binda fast ditt ris med mattvarp. Lätt som en plätt.

Vinterkyla

Idag har det varit en underbar vinterdag på sydkusten. Jag och hundarna tog en lång promenad längs stranden. Havet har, trots den senaste tidens kyla, ännu inte frusit till, men det såg liksom trögflytande ut när vågorna nådde stranden. 

Att gå på den frusna sanden var som att gå på cement, något som hundarna uppskattade eftersom det var lätt att springa. 

Något bad var de dock inte intresserade av.

På vägen utanför vårt hus ligger snön i höga vallar. Vi har haft svårt att komma hemifrån några dagar. Det har varit blåsigt, vägen har snabbt yrt igen och vi har fått passa på när snöplogen kom förbi.

Ett nytt stickprojekt håller på att bli färdigt. Babykofta från PetraO. Jag har stickat med stickor 3,5 mm i Drops Merino Extra Fine. Nu ska jag göra en utgrävning i knappburkarna och se om jag hittar något användbart där.

Kalenderstickning

Nu är jag i kapp med kalenderstickningen. Alla trådar är fästa. Det är verkligen roligt att sticka det här. 

Eva-Lotta har gjort ett jättebra arbete så här långt. Hon har fått med många olika tekniker att prova på. Jag tycker att det är lättare att experimentera när jag vet att det inte spelar så stor roll hur resultatet blir.

Till sista biten före intagningen använde jag mig av den här sidan för att göra randningen.

Nu väntar jag med spänning på nästa ledtråd och funderar vidare på vad det ska bli.

December

Nu har vintern kommit till oss här nere i söder också. Kyla och snö. Vackert är det, och lite ljusare känns det.

Jag har också kommit i gång med kalenderstickningen. Så här ser det ut efter dagens ledtråd.

Spännande!

Nöjd, nöjd, nöjd

Vad roligt att ni gillade min Driftwoodtröja för några inlägg sedan, och tack för era snälla kommentarer.

Jag har (tillfälligtvis?) släppt strumpstickorna och snöat in på pulsvärmare i stället. Något som nog kommer att avspeglas på bloggen en tid framöver. Har förresten funderat på vad som är  vad: pulsvärmare, torgvantar, halvvantar, pulsvantar, handledsvärmare, muddar...

Dessutom är det bra julklappar, de kan göras efter personen, grova, tunna, spetsmönstrade, rustika, för dam eller herr, med pärlor, för innebruk och så vidare. Oftast klarar man sig på mindre än ett nystan och då kan man unna sig lyxen av ett lite finare garn.

 Ibland blir man bara så där väldigt nöjd med något. Och så känns det nu. 

Jag såg Annepålandets pulsvantar på 365 saker du kan sticka. De var jättefina. Funderade på garn och kom att tänka på ett nystan Artesano Aran som jag köpte för en tid sedan. Det skull egentligen bli en mössa, men det bidde i stället ett par vantar.

Garnet är 50 % ull och 50 % alpacka och helt fantastiskt mjukt.

Färgen heter valnöt och det stämmer väl.

Jag har använt strumpstickor 4 mm och fick en storlek som passar mina normalstora kvinnohänder bra.

Eftertankar

Gångna helgen var det Jul- och Hantverksmässa i Byalagsskolan. Jag skulle haft kameran med, men det blev inte så. Det känns lite tidigt med julmarknad i mitten av november, men det blev riktigt mysigt inne i den gamla skolan. Vi var några som sålde textilt hantverk, vävt, sytt, virkat och stickat. 

Det är många som skrivit om det här förut, men jag vill gärna dela mina tankar med läsarna, och kanske få era reaktioner. Som alla vet är det omöjligt att få betalt för det arbete man lägger ner på att tillverka handgjorda saker. Jag önskar att så många som möjligt ska ha möjlighet att uppleva att använda något som är gjort för hand, på traditionellt vis. Samtidigt vill jag ha respekt för det jag har lagt ner arbete och känsla på. Det är en svår balansgång, att sätta ett pris som tillgodoser båda aspekterna. Jag har tänkt mycket på detta och kommit  fram till att jag hellre skänker bort saker jag tillverkat till de som jag vet uppskattar det, än säljer alltför billigt till någon som inte förstår värdet.

Den viktiga betydelsen av en sådan här mässa är kanske inte att sälja hantverk, utan att sprida information om traditioner och tillverkningsmetoder, och att få träffa andra som håller på med samma saker. Vad tänker du?

När marknaden nu är över känns det bra att återgå till att göra enbart det jag tycker är roligast. En liten beställning fick jag förra veckan och jag tycker att det var spännande att prova ett, för mig, nytt garn.

A bad mig att sticka pulsvärmare till hennes värkande händer. Hon hade skaffat garn hos CoolWool.

Det här var snabb och rolig stickning. Enkla pulsvärmare, som tack vare det otroligt mjuka garnet känns lite exklusiva. Garnet är ekologisk babyalpacka som stickas med stickor 2,5 mm.

Den lilla rosen förstärker intrycket av 'finhet'. Den var enkel att virka, även för mig som inte virkat så mycket.

Bättre än så här blir det inte

Jag har försökt att fotografera mig själv i tröjan, men det går bara inte. Och på kvällen när jag kan få hjälp, är det alltför mörkt. Så bättre än så här blir inte bilderna, tyvärr.

Jag har haft en favorittröja i sådär tio år, den är lappad och lagad och den har varit på väg till soporna flera gånger, men så har jag tagit fram den igen. Jag har försökt att sticka en likadan, och det blev väl bra, men inte alls som jag ville.

Men nu... Den här tröjan har varit färdig ganska länge och den har blivit flitigt använd. Den är en klar och värdig ersättare för den gamla trotjänaren, som jag nu kan kasta utan att ångra mig.

Mönster: Driftwood, som bygger på ett gratismönster av SusieM.  Hela tröjan stickas i ett enda stycke, inte ett stygn har jag sytt. Jag har stickat en tunika förut och använt samma princip. Jag tycker att det är ett mycket bra sätt att sticka på. Man börjar bak, uppe vid nacken och stickar neråt. På så sätt kan man prova sig fram hela tiden. Jag har använt mönstret som en utgångspunkt och ändrat efter mina önskemål.

Beskrivningen är på engelska. Låt inte det hindra dig, för det här är ett jättebra sätt att sticka en tröja på.

Garn: Garnet har en stor del i att jag är så nöjd med denna tröjan. Det är Cascade 220 Wool Heathers. Jag gillar både kvalitén, grovleken och strukturen. Jag valde färger som nog ser lite tråkiga ut, men de passar utmärkt i vardagen.

Så, som jag sa. Bättre än så här blir det inte - riktig favorittröja!

Om stickor och nya Jaywalker.

Jag har påbörjat ett ännu ett par Jaywalker. Mönstret passar, enligt mig, jättebra till självrandade garner. 

Jag behövde även köpa nya stickor och tänkte att jag skulle vilja prova de nya stickorna från Knit Pro, Karbonz. Stickorna är tillverkade av kolfiber med spetsar av nickelplätterad mässing. Förutom som strumpstickor finns de även som rundstickor.

Jag tycker att det är lätt att sticka med de här stickorna. De spetsiga ändarna gör det lätt att göra ökningar och minskningar. De passar nog bra för spetsstickning. Problemet tycker jag är känslan. Det känns som att sticka med gamla stålstickor. De är även ganska tunga och släta, så de riskerar att ramla ur maskorna. Dessutom känns de stumma och 'livlösa' att sticka med. Priset är 80:- för fem stickor.

På senaste stickegillet fick jag en omgång strumpstickor köpta hos Tiger för 10:-. Jag tycker bättre om att sticka med de här stickorna, känslan är bättre. De är lättare och inte lika stumma och stela som Karbonz-stickorna. Spetsarna på stickorna är lite ojämna, men det är ju lätt fixat med lite sandpapper. Jag vet inte hur sortimentet av stickor ser ut hos Tiger, men jag tänker undersöka det. Oavsett priset skulle jag helst köpa bambustickorna. Lägger man sedan till att man får åtta omgångar av dessa för samma pris som för en omgång av de dyrare blir valet ännu lättare.

Jag köpte även en Karbonz-rundsticka 2,5 mm. Den har jag ännu inte provstickat, men det ser lovande ut. När det gäller rundstickor i tunna dimensioner har jag lite andra krav än på strumpstickor. Jag återkommer nog när jag provat dem.

Skulle vara intressant att veta vad Du tycker!

Ha en skön helg!

Man kan ju ändra sig....

Förut har jag varit lite skeptiskt inställd till Drops Karisma. Jag gillar inte superwash, jag tycker att det är an onödig behandling som tar bort en del av de egenskaper som ullen har, och att det tar resurser att åstadkomma detta.  

Men nu har jag upptäckt att garnet fungerar bra till vantar. Så nu experimenterar jag lite med masktäthet och antal maskor. Mitt förra par blev lite små, så nu valde jag att utgå från ett av Drops egna mönster för att få det bra. Här är den första vanten klar. Jag återkommer när jag är klar med båda vantarna.

I går när jag gick till vävstugan tog jag några bilder med mobilen.

Grannens betor ligger och väntar på att köras till sockerfabriken. Så länge temperaturen håller sig över noll kan de ligga så här öppet. När det blir frostgrader täcker man betorna med halm. Här blir det många kilo socker!

Kyrkan ligger mitt i byn. Den är från 1100-talet, men ombyggd flera gånger.

Vantar

Nu är det inte många löv kvar på träden. Alla äpplen är nedplockade, och de som blev liggande kvar på marken är redan uppätna av en stor flock björktrastar som haft kalas här några dagar. Åkrarna ligger plöjda och mörka, eller också är de nysådda med grödor inför nästa år. Nästan alla betor är ur jorden och antingen redan i väg till sockerbruket eller liggande i stora stackar i väntan på transport dit. I dag blåser det, som det nästan alltid gör här på slätten, men solen tittat då och då fram mellan gråa moln. Tänker trotsa vinden och ge mig ut en stund, men först ska jag skriva om mina senaste vantar.

Återigen har jag använt mig av Solveigs vantar. Det är en verklig källa att ösa ur! De här heter Gudafoss, och stickade i tretrådigt ullgarn i originalet. Jag har stickat i Drops Karisma på stickor 3,25.

Storleken blev aningen liten för mig som har ganska normalstora händer.

Jag tycker att vantarna blev fina, men mest nöjd är jag nog med insidan. Mönsterbården nertill och det sneda mönstret kan nog fungera tillsammans även på framsidan.

Ha en skön söndag!

Jaywalker

Tack vare gårdagens urusla väder, som fick mig att sitta framför kaminen och sticka, blev ett av mina halvfärdiga projekt färdiga.

Det finns 9319 olika exempel på Jaywalker på Ravelry, och jag förstår varför. Det är ett enkelt och smart mönster som gör sig bra i de flesta garner, oavsett om de är självrandade eller enfärgade eller något annat. Dessutom blir det en väldigt bra känsla, lite mindre strechigt tack vare 'snedstickningen'. Tyvärr finns beskrivningen bara på engelska, såvitt jag vet. 

Blev extra glad för att jag lyckades bra med att få sockorna likadana.

Garnet är Opal sockgarn, köpt billigt på mässa för många år sedan. Strumpstickor 2,5 mm.

I stickkorgen

Jag har inventerat stickkorgen. Här är resultatet.

  

                          En socka som ska tovas. Behöver mera garn till socka nummer två.

Vantar från Solveigs vantar. Ena tummen saknas.

Ena sockan stickad, andra påbörjad. Mönstret är Jaywalker och garnet något okänt från Opal.

Vante i Drops Karisma. Saknar sin andra vante. Det grå garnet tog slut.

Även grytlappar vill vara två...

Jag brukar sticka en vante eller socka och sedan göra ett annat projekt innan jag gör nummer två. Men nu har det visst blivit flera som saknar sitt par.
Slutsats: Jag borde kanske hålla mig till mössor. Dem behöver man bara en av.

Torgvante, beskrivning

Nu är beskrivningen färdig till torgvanten.  

Torgvante Kanel

Torgvante i herrmodell, stickad med vridna maskor mot en bakgrund av aviga maskor

Garn: Cascade 220 Wool Heathers, eller garn av motsvarande grovlek. Åtgång ca 45 gram.

Stickor: Strumpstickor 3,5 mm. För större storlek använd grövre stickor, 4 mm.
Storlek: Herr, liten

Förkortningar:
vr, vriden rät, sticka genom bakre maskbågen
a, avig
m, maska

Öka genom att plocka upp tråden mellan två maskor och sticka den vriden för att undvika hål.

Lägg upp 40 m. 

Fördela maskorna jämt på fyra stickor och sticka runt. 

Sticka vriden resår 6 varv, 1 m vriden rät, 1 m avigt.

Varv 1- 12: 1 vr, 1 a, 1 vr, 13 a, 1 vr, 1 a, 1 vr, 7 a, 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr, 9 a.

Varv 13: 1 vr, öka 1 m och sticka den avig, 1 vr, öka 1 m och sticka den avig. Fortsätt varvet ut som tidigare.

Varv 14: 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr. Fortsätt varvet ut som tidigare.

Varv 15: 1 vr, 1 a, öka 1 m och sticka den rät, 1 vr, öka 1 m och sticka den rät, 1 a, 1 vr. Fortsätt varvet ut som tidigare.

Varv 16: 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 vr, 1 vr, 1 a, 1 vr. Fortsätt varvet ut som tidigare.

Varv 17: 1 vr, 1 a, 1 vr, öka 1 m och sticka den avig, 1 vr, öka 1 m och sticka den

avig, 1 vr, 1 a, 1 vr. Fortsätt varvet ut som tidigare.

Varv 18: 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr. Fortsätt varvet ut som tidigare.

Varv 19: 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, öka 1 m och sticka den rät, 1 vr, öka 1 m och sticka den

rät, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr. Fortsätt varvet ut som tidigare.

Varv 20: 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 vr, 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr. Fortsätt varvet ut som tidigare.

Varv 21: 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr, öka 1 m och sticka den avig, 1 vr, öka 1 m och sticka den

avig, 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr. Fortsätt varvet ut som tidigare.

Varv 22: 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr, 1 a, 1 vr. Fortsätt varvet ut som tidigare.

Tumkil

Varv 23: 1 vr, sätt 11 m på en tråd, lägg upp tre nya m, 1 vr. Fortsätt varvet ut som tidigare.

Varv 24: 1 vr, 3 r, 1 vr. Fortsätt varvet ut som tidigare.

 Varv 25: 1 vr, lyft 1 som den skulle stickas avigt, sticka 2 m tillsammans avigt, dra den lyfta maskan över den nyss stickade.

Varv 26: 1 vr, 1a, 1vr. Fortsätt varvet ut som tidigare.

Sticka ytterligare 11 varv i samma mönster som tidigare.

Avsluta med 6 varv vriden resår. Maska av smidigt i resår

Tumme: Dra ur tråden och sätt tummaskorna på två stickor. Börja mitt bak på tummen och plocka upp 3 m. Fortsätt sticka första och andra stickan i vriden resår. Plocka upp ytterligare två maskor. Totalt 17 m. Sticka totalt 10 varv i vriden resår. Maska av smidigt i resår.

Fäst trådarna! Färdigt!

Vilken härlig dag!

I dag har det varit rena sommarvädret. Vi har varit ute hela dagen. Härligt tycker alla, både de med fyra ben och de med två.

Det var ett tag sedan hundarna fick vara med på bloggen, men här är de. Mor och son, Vanja och Plånken. Vi har plockat ner de sista äpplena i dag, det blev en fin skörd, närmare 200 kilo skulle jag tro. Så mycket kan vi ju inte äta upp. I stället blir det must av det allra mesta. Vi har ett musteri några mil bort, så det blir en resa dit i veckan. Hundarna gillar äpplen, Plånken plockar själv från träden.

Mannen tycker att det börjar bli lite kallt om händerna på joggingrundorna. Och Plånken råkade tugga lite på det gamla pulsvärmarparet. Jag stickar så gärna nya.

Jag har funderat på att sticka med aviga maskor. Tycker att det blir en intressant yta kombinerat med vridna, räta maskor.

Så blev resultatet. Färgen på den övre bilden ligger närmast sanningen. Jag har en beskrivning på gång. Kommer snart här på bloggen.

Pulsvärmare i alpacka

Ett litet och behändigt projekt.

Mönstret heter Fiona och finns på Ravelry. Jag gillar att den har en tumme, och jag gillar mönstret på handens ovansida, inte minst de smala flätorna på sidorna.

Jag gjorde en miss när jag läste mönstret, så skaftet under tummen är något kortare än beskrivningen anger, tre i stället för fem repetitioner. Fungerar bra för mig.

Garnet jag använt är Drops Alpaca. Eftersom garnet är lite luddigt framgår spetsmönstret inte lika tydligt som det skulle gjort om jag använt ett sockgarn som mönstret föreslår. Varmt, gott och mjukt blir det i alla fall med alpacka. Tycker väldigt mycket om nyansen, grågrön. Det gick åt 35 gram.

Strumpstickor 2,5 mm.

Fiona

Det är inte lätt att fotografera sig själv som alla vet. Men jag är så nöjd med den här torgvanten. Dottern tipsade mig i helgen och i dag har regnet gjort att det passat bra att sitta inne och sticka.

Vi får se om det blir innesittarväder även i morgon. I så fall blir det nog en vante till och bättre bilder och mera detaljer.