onsdag 29 april 2015

Två små koftor till

Bebisarna duggar tätt i min närhet just nu. Mitt lager av färdigstickade små bebisplagg har tagit slut, så nu behöver jag sticka fler. Som jag skrev i senaste inlägget, så gör det för all del ingenting alls, för det finns få saker som är så roliga att sticka som kläder till alldeles nya människor.

Jag jobbar ständigt med att minska mitt garnlager, och här har jag lyckats använda två riktiga långliggare.

Först ut är en kofta till kollegans nya bebis. Eftersom ingen ännu vet om det är en pojke eller flicka har jag gjort en kofta som passar i vilket fall som helst. Fast egentligen tycker jag inte att det spelar någon roll i vilken färg vi klär våra små.

Mönstret är en rätstickad klassiker i raglanmodell som jag gjort tidigare (se här). En riktigt bra modell som förtjänar att stickas och om igen. Mönstret heter Rilletröje.


Garnet var först avsett att bli en sjal, men jag tyckte att det blev lite väl sockersött. Det heter Mini Maiden och färgen är Apple Blossom. Perfekt till det här lilla plagget. Det gick åt 65 gram. Det räcker alltså till en mössa också om man skulle få lust.


Stickad på stickor 3 mm. Här är en bild som är rättvis mot färgerna och som visar den fina flätan på raglanökningen.


Den här koftan är till lilla barnbarnet. Här var det garnet som var utgångspunkten. Jag hade en härva garn som var mjuk och skön i en vacker färg. Vad gör man av en härva garn?


Jag gjorde en kort klänningskofta i storlek 1 år.
Jag tror att det var det här garnet, Amoretto från Thomas Kvist.
Koftan stickas uppifrån och ner. Först fick den långa ärmar och sedan stickade jag så långt garnet räckte på kroppen. 
Modellen kommer från Babystickning på stickor 3,5 – 4 mm, och jag stickade på 3,5 mm.

söndag 12 april 2015

Klänning till lilla S


Det är väldigt roligt att sticka bebiskläder. De blir så söta och det går så fort. Lilla barnbarnet växer fort, så inga kläder varar särskilt länge. Den här klänningen tycker jag är väldigt fin, dessutom kan man förlänga den så att den passar längre. Oket är stickat i ränder, tre aviga, tre räta varv. Det ger också lite extra elasticitet. Beskrivningen finns att ladda ner gratis här.


Den här gången valde jag garner från garnhyllan. Det rosa är Fabel och det bruna är Lorna's Laces Shepherd sock. Det gör att klänningen går att tvätta i maskin. Uppskattas av föräldrarna, vet jag.

Stickor: rundstickor 3 mm


Knapparna kommer från knapplådan och jag tror att de är sedan jag själv var liten. Precis som klädhängaren. Min mormor har virkat in en trähängare och gjort tre små blommor som dekoration. För mig betyder det mycket att de här sakerna har en historia. Plötsligt blir de väldigt värdefulla. De skapar en känsla av sammanhang och en hälsning över generationerna – från farmors mormor Paulina, född runt 1880 till lilla S, född 2014. Svindlande tanke.

onsdag 8 april 2015

God vår! och färdiga sockor

Mina Monkey socks är färdiga. Med Fiskläppskyssarhäl och allt. Varför hälarna heter så har jag ingen aning om, men jag tycker mycket om dem. Bästa sockhälar någonsin som får sockorna att sitta som gjutna på foten. Så kan man ju kombinera med vilket sockmönster man vill. Här är mina Monkey socks som jag stickat i Lorna's Laces sockgarn Shepherd sock. Jag stickade på strumpstickor 2,25 mm.


Lite extra fina blev de här strumporna av att bli blockade på min nya sockblockare. Det är väl lite onödigt att blocka sockor kan man tycka, men ska de vara med på bloggen blir de mycket finare att visa upp. Eller om man ska ge bort. Jag borde fotograferat de här sockorna före och efter så hade man sett den stora skillnaden...


Så här ser min sockblockare ut. Gjord av en sådan hängare som man får på kemtvätten. Här finns en länk till hur man gör. Det var inte riktigt så lätt att få till det som man kan tro av bilderna. Men jag får väl se det här som ett slags prototyp.


EN annan praktisk sak är att den går att hänga upp när sockan torkar. I ett träd, eller kanske över ett element.

 Nu till ett vårtecken. 
Jag tycker inte det är särskilt roligt att laga mat, så det här kommer aldrig att bli någon matblogg. Men årets första nässelsoppa är värd att få vara med på bloggen. Just nu är 'nällorna' (som vi säger i Skåne) i hallonlandet alldeles lagom stora. Så man kan förena nytta med nöje och hämta nällorna till soppan samtidigt som man lukar i landet.


Gott blir det!