lördag 16 januari 2016

För kalla ben...

 För en tid sedan läste jag hos Pinneguru att hon ville minska sitt garnlager och att hon därför stickat ullbyxor i barnstorlek. De senaste åren har jag flera gånger tänkt att jag skulle vilja sticka ett par ull-leggings till mig själv. Eller rättare sagt jag skulle gärna vilja ha ett par stickade leggings. Jag har gärna kjol och tunika även på vintern och då skulle det vara skönt. Det har däremot tagit emot lite att påbörja stickningen, för jag tror att det blir lite drygt med så pass mycket ribbstickning. 

Men det kalla vädret tillsammans med en liten knuff från Norge fick mig alltså att påbörja projektet.


Jag använder mig av denna beskrivning och min tanke är att använda strumpgarner från lagret. Jag har börjat med turkos och gult, färger som jag kanske inte vill ha synliga på benen, men kring magen går det ju alldeles utmärkt. På bilden kan man se att jag stickat ett parti med förkortade varv för att få byxan lite högre bak. Nu återstår mycket ribbstickning, vi får se hur långt jag hinner innan jag tröttnar. Jag hoppas att det går bra, för jag längtar efter varma ben!


Humle har ju sin päls, så han  fryser inte trots att det är många minusgrader ute.

4 kommentarer:

Katrina Eriksson Lidén sa...

Vad himla smart med stickade leggings! Det skulle kanske va nåt för mig med som fryser "jämt". Jag har aldrig kjol/klänning för jag fryser om benen o vanliga leggings o strumpbyxor är bara så obekvämt. Tack för tipset! O kul att följa hur det går.

Katrina Eriksson Lidén sa...

Vad himla smart med stickade leggings! Det skulle kanske va nåt för mig med som fryser "jämt". Jag har aldrig kjol/klänning för jag fryser om benen o vanliga leggings o strumpbyxor är bara så obekvämt. Tack för tipset! O kul att följa hur det går.

Rosenvante sa...

Ja, nu skulle det vara väldigt skönt. Jag blir så sur på mig själv varje kväll att jag travar iväg med hundarna utan att dra på ytterbyxor, det svider på benen när man kommer in av kylan. Så det där var ju en bra idé. Håll ut nu så vi får se dem färdiga och att du blir varm.
Fin bild på fin vovve. :))

Garnhumlan sa...

Tack för peppen! Nu måste jag ju stå ut med resårstickningen. Humle hälsar o tackar.