tisdag 20 november 2012

Eftertankar





Gångna helgen var det Jul- och Hantverksmässa i Byalagsskolan. Jag skulle haft kameran med, men det blev inte så. Det känns lite tidigt med julmarknad i mitten av november, men det blev riktigt mysigt inne i den gamla skolan. Vi var några som sålde textilt hantverk, vävt, sytt, virkat och stickat. 

Det är många som skrivit om det här förut, men jag vill gärna dela mina tankar med läsarna, och kanske få era reaktioner. Som alla vet är det omöjligt att få betalt för det arbete man lägger ner på att tillverka handgjorda saker. Jag önskar att så många som möjligt ska ha möjlighet att uppleva att använda något som är gjort för hand, på traditionellt vis. Samtidigt vill jag ha respekt för det jag har lagt ner arbete och känsla på. Det är en svår balansgång, att sätta ett pris som tillgodoser båda aspekterna. Jag har tänkt mycket på detta och kommit  fram till att jag hellre skänker bort saker jag tillverkat till de som jag vet uppskattar det, än säljer alltför billigt till någon som inte förstår värdet.

Den viktiga betydelsen av en sådan här mässa är kanske inte att sälja hantverk, utan att sprida information om traditioner och tillverkningsmetoder, och att få träffa andra som håller på med samma saker. Vad tänker du?



När marknaden nu är över känns det bra att återgå till att göra enbart det jag tycker är roligast. En liten beställning fick jag förra veckan och jag tycker att det var spännande att prova ett, för mig, nytt garn.

A bad mig att sticka pulsvärmare till hennes värkande händer. Hon hade skaffat garn hos CoolWool.



Det här var snabb och rolig stickning. Enkla pulsvärmare, som tack vare det otroligt mjuka garnet känns lite exklusiva. Garnet är ekologisk babyalpacka som stickas med stickor 2,5 mm.




Den lilla rosen förstärker intrycket av 'finhet'. Den var enkel att virka, även för mig som inte virkat så mycket.



4 kommentarer:

Melody and M.E sa...

Jag har ofta pulsvärmare, men inga så fina! Rosen gör ju att de ser riktigt exklusiva ut!
Ja, nog är det svårt att sätta ett pris på hantverk och
så tråkigt att sälja till någon som inte förstår den tid och omsorg man lagt ner. Jag tycker även det är tråkigt att ge bort till de som inte förstår att uppskatta det man gjort och ibland inser man inte förrän efteråt vem som gör det och inte.
Melodys matte som följer din blogg

Unknown sa...

Jeg er enig med deg at man skal sette verdi på håndarbeidet. Det ligger så mye god energi i det. ;-)

Karin sa...

Hej! Jag tar emot små beställningar men tar inte betalt för det, får garn till grejen ibland. Men det är vänner som vill ha små alster så det blir ju skillnad förstås. Nu har jag bla en liten beställning på ett par pulsvärmare men tänker att det får bli en julklapp. Dina var ju jättefina med en blomma, en liten dekoration får det kanske bli på mina också. Ha det bra, Karin

Mia stickar sa...

Den där blomman gjorde pulsvärmaren till ett väldigt exclusivt par, jättefina!
Jag gör en del beställningsjobb till vänner, ofta är det då arbetsbyte, har bla fått mina rumsgardiner uppsydda! När jag gör till vänner så är det inte lika viktigt att få så mycke betalt utan glädjen finns ju där när man ser att de använder det man gjort!