Hösten är här(lig)!

Det fantastiska höstvädret fortsätter med hög luft, sol och nästan ingen vind. Sommarblommorna börjar trots allt sjunga på sista versen, så det var dags att förnya trappkrukans innehåll

Tack för snälla kommentarer om koftan i förra inlägget. Det är så väldigt roligt!

Jag tror att jag följer råden och låter halsringningen vara oförändrad tills vidare. Och så fick jag ju tips om att sticka en sjal, något som jag genast anammade. Laddade ner den här beskrivningen, Sugared Violets. Nu ska jag bara klura en stund på ett bra garnval.

Fingervantarna som jag presenterade för en tid sedan är färdiga nu. Ja, det blev till och med två par. Med inspiration från en klädkatalog. Men roligare att göra egna.

Mönster: Högst ordinär beskrivning för fingervantar. Några noteringar för mitt eget minne. Lägg upp 40 m. Öka  till tummen 8 m, vart 6:e varv. Tummen istickad över 12 m. 3,5 cm mellan tumme och lillfinger. 4 varv till övriga fingrar.

Garn: Visjö från Östergötlands ullspinneri.

Stickor: 2,5 mm. Premiär för vantstickor till fingrarna, förenklade förvisso något, men känns inte alls nödvändiga.

Ha en riktigt skön helg!

Tea Leaves Cardigan

Nu är den klar. Och inte bara det, den är väl provad och har visat sej vara en favorit.

Mönstret är Tea Leaves Cardigan av Melissa La Barre. Eller det började i alla fall så. Under ett uppehåll i stickandet försvann beskrivningen och den sista halvan av koftan stickade jag efter eget gottfinnande. Jag tror ändå att den är ganska lik orginalet. Gillar enkelheten i modellen. Har gjort knappar hela vägen ner, i stället för endast tre som orginalet har, jag brukar trivas bäst så. Koftan är lite svagt formad efter midjan, det gillar jag. Funderar ännu på om den är lite väl utringad för att ha som höst - vinterkofta. Kanske skulle jag virka en rad smygmaskor innanför halsringningen? Vad tycker du?

Garnet:  Lorna's Laces Shepherd Worsted i färgen Cookie's Deep Dark Secret. Jag tror att det är garnet som gör att jag gillar koftan så mycket. Färgen är underbar, jag skulle kalla den midnattsblå. Alldeles lagom melerad för att skapa liv i färgen. Och underbart mjuk känsla, inte det minsta stickig. 

Gammal mössa blir som ny

Mössan jag stickade till yngste sonen i fjol blev ingen succé, det var både han och jag eniga om. Nu repar jag upp den och stickar en ny. Hoppas jag lyckas bättre den här gången.

Jag använder tunnare stickor och blandar ut det gråa med lite blått.

Idag väver jag och stickar fingervantar

Tvåa på rolighetsskalan (efter stickningen), kommer vävningen. Vi, tanter i byn, har en vävstuga i byskolans källare där allehanda skapelser blir till. Nu har efter långa förberedelser fått fart på min vävstol. Ett överkast ska det bli. Tekniken är hålkrus och tuskaft och inslaget är bomullsgarn och torrspunnet lingarn. Kul!

Jag gillar egentligen tumvantar mest - eller possavanta som vi säger här i min landsända. Men i min kampanj för att bli av med gamla garner i mystiska färger har jag gett mej på fingervantsstickning.

 

För att ge det hela lite nyhetens behag köpte jag vantstickor för att ha när jag stickar fingrarna. Kanske går det lite lättare att sticka med de korta stickorna, men den stora fördelen tycker jag är att man slipper pyssla med att dra in trådändar medan en finger väntar på att bli stickad. Jag stickar över maskorna på två korta stickor som inte är i vägen medan jag stickar på resten.

Äntligen....

...är jag nöjd med Brainless. Beskrivningen har varit lite av en utmaning och trots att jag tidigare har gjort två par har jag inte varit helt nöjd. Jag gillar modellen och tycker att sockorna blir fina både i enfärgat och melerade garner. Men det har varit problem att få till ökningarna på ett snyggt sätt och även hälen.

Nu är jag i alla fall nöjd!

Garnet är Fabel. Jag stickar gärna i Fabel. Tycker att det är bra garn för priset. Gillar också att det nu finns fler enfärgade alternativ.

Stickor; 2,5 mm Knitpro strumpstickor.

I dag är det den första riktiga höstdagen här i södra Skåne. Vinden ylar runt knuten. Hundarna låtsas inte om att de egentligen skulle haft sin promenad för länge sedan. Lite av sommaren finns kvar i doften från luktärtorna. Visst är det lite mysigt att dricka kaffe, sticka och tända ljus så här års!

Säsongens första vantar

Jag har en hel del tvåtrådigt ullgarn i garnhyllan. Förut stickade jag ganska mycket i just det garnet, men numera tycker jag att det är lite väl strävt för min smak. Eftersom det mesta av garnet är från förra seklet, är väl en del av färgerna inte helt tidsenliga.

Men till vantar duger det fint. Jag gillar till och med vantar som är lite stadiga och sträva.

De här är stickade i Kampes tvåtrådiga ullgarn.

Stickor 3 mm.

56 maskor blev alldeles lagom till min hand. Sitter ganska tight, precis som jag vill.

Gratitude

Så har det hänt igen. Jag ser något som jag får lust att sticka, och innan jag vet ordet av så har jag börjat på något nytt. Fast jag kanske borde göra klart något påbörjat i stället.

Den här gången var det Tinas sjal som fick mej att lägga upp till ett nytt projekt.

Sjalen det gäller är Visa Lisas Gratitude

Jag gjorde minsta storleken eftersom jag var lite osäker på om garnet skulle räcka. Det gjorde det och jag är glad att jag inte gjorde den större, eftersom storleken är perfekt att ha under jackan nu på hösten. 

Beskrivningen var lätt att följa. Det här kan nog vara ett bra projekt att välja första gången man stickar en sjal. Dessutom är det lätt att förändra storleken - man bara stickar några löv extra och räknar om antalet slätstickade maskor efter det.

Enda förändringen jag gjorde var en kant med virkade kräftmaskor, som jag tycker passade bra till kanten mellan det slätstickade och själva lövmönstret.

Garnet kommer från garnhyllan och det gick åt ca 80 gram. Ett av favoritgarnerna Semilla Fino och Fyberspates Lace Silk. Kombinationen blev mycket behaglig, med silkets tyngd och ullens mjukhet.

Stickor 3,5 mm. 

Hälsningar från trädgården

'Alice'- en Austinros

Badsäsongen är slut

I går åkte jag till stranden i hopp om att det kanske kunde bli ett sista bad. Men det blev inget av med det, efter att jag hade doppat fötterna. Trots att vi haft ganska varmt här den senaste veckan så är Östersjöns temperatur inte badvänlig längre.

Men att ta en promenad längs stranden och att sitta och sticka en stund och titta på havet, det är ganska skönt det också.

Jag fortsätter att utforska sockstickningens möjligheter. Mer om detta senare.

...och arbetsmiljön är det inget fel på!

Ursocka

Det har blivit ett och annat par sockor stickade i sommar.

Jag är på jakt efter Mitt mönster. Den där modellen som jag kan sticka praktiskt taget i sömnen och som jag vet passar. Så att jag kan ägna mina tankar åt val av garn och utformning.

Det här är första paret ut.

Lifestyle Toe up socks finns som gratismönster på Ravelry.

Det här är en jättebra beskrivning i mitt tycke. 

Stickas från tån och upp. Har blivit en favorit för mej. Gör att man kan prova sockan under arbetets gång och gör det lättare att anpassa skaftets längd till hur mycket garn man har.

Hälen är med förkortade varv. Har tidigare provat flera varianter av den, men alla har varit så komplicerade. Den här varianten är mycket lätt. Prova!

Dessa har 56 maskor. Avslutas med en rätstickad kant i 8 varv. Hela sockan i ribbstickning 3 räta, 1 avig.

Stickor: Mina favoriter Knitpicks strumpstickor nummer 2,5 mm. 15 cm långa.

Garn: Zauberball röd/orange/rödrosa. Trevligt garn att sticka med. Jag gillar de långa partierna i färgningen. (Men hur kommer det sej att jag köpte den här färgen?)

Och så här blev det

 Söta, tycker jag att de här små väskorna är. 

Och väldigt lätta att sticka.

Inte en avig maska på hela halsbandet!, för den som inte tycker att det är så kul.

Jag är just nu väldig förtjust i rätstickning, så det passar mej fint.

Knapparna är från knapplådan: lite olika glasknappar.

Nästa halsband är på gång, medan jag har farten uppe.

Och beskrivning finns här.

Hellre sömnlös än stickningslös

Jag kunde inte somna i går natt. Passade på att titta runt lite på internet och kom till '365 saker du kan sticka'. Där fanns ett stickat halsband som såg lite kul ut. Jag visste att jag hade lite Drops Delight i en låda, så jag satte i gång direkt. Det var nog inte den bästa färgvarianten av garnet, men roligt att prova mönstret ändå.

Det är Blogger och inte jag som vill att bilden ska vara på fel håll

Nu återstår bara monteringen. Jag har redan köpt ett nystan Delight i en annan färgskala som jag ska prova sedan.

Ha en skön helg!

Travelling Daughter

Oj, känner inte igen mej här på 'skrivainläggsidan'. Men så är det också länge sedan jag skrev. En hel sommar har gått. Men det har hänt en del på bloggen i alla fall. Tack till er som skrivit kommentarer!

Stickat har jag gjort och en del kommer jag att skriva om här i efterhand.

Nu har ungdomarna som varit hemma på ferier lämnat huset. Det är bara jag, mannen och gymnasisten kvar. Vad tyst det blev! Dottern fick med sej sjalen som hon önskat.

Dotter och sjal

Så här är det…

För ungefär 30 år sedan fick jag några nystan silke av min mamma. De har legat i garnkorgen som ett slags minne, alltför fint att göra något av. Men när Fia ville ha en sjal passade det bra att ta fram just det garnet. Valet föll på Juneberry triangle.

Garnet var väl inte det lättaste att sticka med - det kändes som kramsnö mot stickorna. Men resultatet blev fint. Vi blev nöjda båda två. Och det känns som om garnet med sin speciella historia har fått rättvisa.

Jag använde KnitPicks stickor nummer 4 mm.

Det var första gången jag stickade en sjal där kanten stickas på i efterhand. Jag tycker att det blev väldigt fint. Och ett bra sätt att avsluta, utan risk för alltför lös eller hård avmaskning.

Snart så kommer julen…

…ja, åtminstone är vi snart mittemellan kommande jul och förra. Jag har börjat att så smått tänka på kommande julmarknad och börjat lägga upp ett förråd av 'småstickat'. Det är perfekt på sommaren när man sitter ute och stickar, eller kanske far runt på buss och tåg. Dessutom blir det inte så varmt att ha i knät som en stor yllekofta.

Jag har börjat med att virka några olika par grytlappar som alla har dem mintgröna färgen gemensamt. Jag köpte garnet i fjol, för att göra en tröja, men kom snabbt på att färgen är helt fel. Men till grytlappar är den perfekt.

Så har det även blivit ett par 'Humlesockar' till. Stickade under min Englandsresa nyligen. Mitt egna mönster och gjort i restgarner från tidigare projekt. Det turkos garnet är Silja från Gjestal och det lila är Viking Alpaca Sport. Båda garnerna i min favorittjocklek när det gäller sockstickning: 300 m/100 g.

Stickade på strumpstickor 3 mm.

Till sist en trädgårdsbild från min pionrabatt. För att övertyga mej själv och alla andra att det som står i inläggets rubrik, det är ju inte riktigt sant.

Durham tur och retur

Jag har varit i England och hälsat på dottern som läser litteratur på universitetet i Durham. En avkopplande och rolig resa med många, långa promenader och massor av god mat!

Durham ligger i norra England och kännetecknas av två saker:

Katedralen

som syns från alla platser i sta'n. Belägen högt på en klippa ovanför River Wear.

Och…

...en otroligt frodig grönska.

Helt klart det närmaste jag kommit en tropisk regnskog.

Självklart ror man på floden - som sej bör i en engelsk universitetsstad.

I Durham finns också en botanisk trädgård. Den var absolut värd ett besök.

Här blommar primulor i olika färger.

Känns detta igen? Delar av Harry Potter-filmerna spelades in i Durham.

Entrén till Trevelyan College där dottern bor. En ovanlig byggnad uppbyggd av hexagoner, vilket gör att inga vinklar mellan väggarna blir räta. Väldigt svårt att orientera sej inomhus.

Någon garnaffär finns det tyvärr inte i Durham. Men givetvis hade jag med mej garn och stickor. Resultatet av det syns i kommande inlägg.

Fritt etter Fana

Jag hade bestämt mej för att nu skulle jag minsann bruka allvar med min blogg. Och hur gick det med det? Jo, då börjar datorns strömförsörjning att krångla. Jag hade nästan gett upp, skulle bara försöka ladda den en sista gång. Och ser man på, det gick ju bra.

Nu när jag har rivit upp Amelia, så fick jag ju så klart börja på en ny kofta. Jag tycker att den roligaste sticktekniken nog är att sticka med två färger. Och jag har spanat på den här länge. Så då började jag på Fritt etter Fana.

Jag tog garn från garnlagret och då blev det grått Merino Extra Fine och vitt Karisma från Garnstudio. Kanter och broderi är olika rester och några nystan Sandnes Alpakka. Jätterolig stickning, trots att jag ännu inte är klar har jag redan börjat fundera på ännu en av bolero från Sidsel Höivik - Fritt etter Setesdal.

Fantastiskt sommarväder har vi haft i helgen, med premiärdopp i ett kallt Östersjön.

Men att sticka yllekoftor i högsommarvärme är inte så kul. Därför plockade jag fram virknålen och Muskat bomullsgarn och virkade några grytlappar.

Farväl Amelia

Så här års har stickandet svår konkurrens av trädgården. Som väl är går de båda sakerna att kombinera. Att sitta under ett blommande äppleträd och sticka, samtidigt som luften är full av syréndoft är bland det bästa som finns.

Mina myntor har fått flytta till den gamla tunnan som inte längre duger som vattentunna.

Gullregnet blommar för fullt...

...och under breder en matta av örter ut sej, till exempel rosa aklejor och blåklint.

Körveln blommar också. Blomställningarna ser ut som vispad grädde, och de doftar lakrits. Snart kommer frukterna, som man kan tugga på.

Till sist: lite stickning

Efter att ha rivit upp och stickat om flera gånger upptäckte jag till sist felet. De resårstickade panelerna fram är olika breda. Det syns på bilden, men jag hade bara räknat på de slätstickade partierna... Man lär av sina misstag heter det ju.

Men nu ser Amelia ut så här. En hög med härligt garn, Cascade 220 Heathers. Jag hade fått börja om från början för att rätta till felet och då tyckte jag att det var lika bra att riva upp hela. Jag gillar verkligen garnet och modellen tycker jag också mycket om - men kanske är jag inte jättenöjd med kombinationen.

En annan av mina koftor är dock fortfarande 'i livet'. En uppifrån-o-ner-kofta i Drops Muskat. Så här långt verkar det lovande. Jag har passerat det kritiska ställena på oket och vid ärmarna. Första ärmen är klar, jag avslutade den med en i-cord bind off. Tycker att det blev ganska bra, möjligen ska jag minska några maskor till före avmaskningen för att få en ännu smalare ärmslut?

Ha en skön helg!

Animal Cracker Hat och en icke färdig tröja.

Inte blev jag färdig med Petal, som jag hade hoppats på. Men det berodde på att garnet inte räckte. Jag har gjort den nästan 1 decimeter längre än på mönstret, så det är väl inte så överraskande. Nytt garn är redan beställt.

Men nu har hon redan åkt, dottern som ska ha tröjan, till sina studier i England. Så jag får skicka tröjan på posten.

Innan hon reste fick jag fotografera henne i säsongens sista stickade mössa.

Till en av mina unga vänner, som är stor vän av Harry Potter har jag stickat Ron's Animal Cracker Hat.

Jag har använt diverse restgarner, vilka är jag osäker på.

Jag tycker i alla fall att jag lyckats få till ganska bra Weasley-färger.

Jag har stickat hela mössan på strumpstickor 4 mm. Kul stickning som blev en skön mössa. Från början var den dock lite stor, så jag har virkat med smygmaskor på insidan av nederkanten för att få in vidden lite.

Mönstret är absolut användbart i fler sammanhang. Är man inte Harry Potter-fantast kan man ju använda andra färger och ränder.

Till sist en liten hälsning från trädgården.

Nu blommar julrosen.