Disigt och dåsigt

(S)ocktober är slut och november är här.

Diset ligger som ett täcke över Söderslätt i dag. Och det är svårt att bli riktigt vaken. Till och med hundarna verkar helst vilja ligga inne.

Mysteriesockorna är färdiga.

De är stickade Opals enfärgade garn. Ett högst ordinärt strumpgarn i en färg som är väldigt ovanlig för en Garnhumla. Hur tänkte jag när jag köpte detta? Nåja, det lyser onekligen upp tillvaron.

Det är ju alltid spännande med stickmysterier. Kul att se vad resultatet blir. Den här gången känner jag viss besvikelse. Hade jag sett mönstret innan hade jag nog inte valt just det.

Igår hade jag ett ärende till stora staden, Lund. Då måste man ju bara gå in i garnaffären där. När jag såg det här nystat fick jag en idé.

Med lite vag inspiration av Ysoldas mönster Ripley, stickar jag nu en mössa till yngste sonen. Det ska bli en mössa med häng, därav de stickade vecken i nacken.

Till sist tack till er som skrivit snälla kommentarer om mina tröjor! Det är så roligt att få reaktioner.

Sockor i hösttid

Det var ett tag sedan det surrades här på bloggen.

Mycket tid ute i den vackra hösten med klar himmel och hög luft.

Korgar med äpplen och doft av jord.

Men i dag är det kulet och grått. Skönt att sitta inomhus med en kopp varmt te och garnarbete.

Härligt att krypa in i en pläd och tända stearinljus. Skönt att ta på ulltröja och sjalar.

Nu är det roligt att sticka vantar och sockor.

Lite bilder på stickat kommer det här.

En ledtråd återstår av oktobermysteriet.

Som vanligt gillar jag Kirsten Kaipurs mönster. Precis lagom mycket variation för att vara intressant utan att för den skull kräva total koncentration.

Gillar lösningen hur flätorna går över i hällappen.

I morgon kommer sista ledtråden, så då får jag veta hur den färdiga sockan blir.

Här är ett försök att sticka långa strumpor med stöd av en beskrivning från Garnstudio. Garnet är Drops Delight och enfärgad Fabel. Nu börjar intagningarna för vaden.

Brittsommardag

Nu är det definitivt höst. Och vilka underbara höstdagar vi har nu. Klar luft och den första frostnatten har nu varit här. Här på den skånska slätten blåser det nästan alltid, men nu har vi haft en tid med nästan vindstilla. Härligt!

Har många projekt på gång just nu. Vantar, sockor och mössor som hösten har inspirerat till. Ett projekt är dock färdigt. Min 'Tangled Yoke Cardigan'.

Jag föll för den här modellen just på grund av okets mönster. Ville förstå hur man kunde åstadkomma ett sådant mönster. Intressant och inte speciellt svårt.

Jag brukar tycka att det är svårt att hitta knappar som passar till mina stickade alster. Den här gången är jag i alla fall nöjd. Både modellen, med sitt ok och garnet ger associationer till keltiska mönster och jag tycker att knapparna följer upp det temat.

Min vana trogen har jag förlängt tröjan rejält och därför också använt ett extra nystan av garnet, Rowan Felted Tweed.

Här är veckans ledtråd i mysteriestickningen. Hmm undrar hur det ska sluta.…

Dubbla mysterier

Jag är barnsligt förtjust i mysteriestickningar. Alltså beskrivningar, där man från början inte vet hur resultatet ska bli, utan man får en ledtråd i taget. Lite grand som när man var liten och la pussel.

På senare tid har det blivit två sådana projekt.

Det första har varit färdigt ett tag och väntat på fotografering. Det är svårt att fotografera sjalar! Så det fick bli en lite fantasilös köksbordsbild på 22-leaves-shawlette. Jag tycker om den här sjalen för att den är lagom stor att ha kring halsen, under jackan när det blåser. Dessutom gillar jag lövmönster av alla slag.

Men det som är spännande med sjalen är garnet den är stickad av. Semilla fino inköpt hos 'Litet nystan', när jag var i Stockholm. Garnet är ekologiskt, så även infärgningen. Jag är glad att det kommer mer och mer garn som är skonsamt mot miljön. Egentligen vill jag bara köpa sådant garn, men ibland lyckas det inte. Det här garnet var i alla fall 100 % ull, tvåtrådigt och trevligt att sticka med. Känns mjukt att ha mot halsen, så det går nog bra om man inte är alltför känslig. Det finns i många färger och i flera grovlekar. BC-garn heter leverantören. Tyvärr har jag inte sett det här garnet på så många ställen än. Hoppas det kommer.

Här är nästa mysterium. Det är ju Socktober nu. Då måste man sticka strumpor, eller hur. I år blir det Kirsten Kaipurs beskrivning som ska växa fram, med en ledtråd i veckan.

Jag stickar med ett garn från hyllan. Opals enfärgade i färgen 'Syrén'. Som flera andra har jag använt mej av en för mej ny uppläggning Estonian cast on. Den ska vara mycket elastisk och därför passa bra till strumpor. Jag tycker att den dessutom är vacker. Inte särskilt mycket svårare än den vanliga long-tail-cast on som jag brukar använda. Absolut värd att prova för den som inte gjort det än!

Nu väntar ostbrickan - Go'kväll!