Halva distansen avklarad

Halva OS är avklarat och även om jag inte är speciellt sportintresserad så gläds jag åt de svenska framgångarna.
Roligt är det också med OS-stickning. Att sticka tillsammans med många från olika länder.
Jag har haft lite problem i starten. Materialproblem så att säga.



Här är första försöket. Alpacka och Shetlandsull. Gillar färgerna, men tycker att kvaliteten blev lite tunn. Och ja, det är lite svårt att sticka flerfärgat med alpackagarn. Jag har gjort flera par vantar och det var klurigt. Men alpacka och ull är mycket lättare, det glider inte lika mycket. Kan rekommenderas!

Här är nästa försök.

Tvåtrådigt, naturfärgat ullgarn av okänt märke ur förrådet och favoriten Visjögarn. Nu blev jag nöjd med kvalite och storlek. Men rött och vitt. Brukar inte gilla den färgkombinationen. Tänkte på Canadas flagga... men, nej. Jag vill ju kunna använda vantarna också. Så det blev till att repa upp igen och göra en ny djupdykning i garnförrådet.

Då blev det så här.



Och nu är jag nöjd. Samma tvåtrådiga ullgarn och gråbrunt Visjögarn.
Första vanten alltså färdig. Och jag har nästan en hel vecka på mej att få klart nästa.

På tal om det här med tradition och förnyelse, så håller jag med The Willow Fairy som kommenterade mitt förra inlägg att det är viktigt med förnyelse. Jag tror att traditionen alltid har utvecklats genom att man hämtar inspiration från olika håll. Jag tycker om att det traditionella hantverket finns kvar och kan fungera som inspirationskälla, men samtidigt får det inte hindra vidareutveckling och fantasi.
Eller?