Mina vantar är färdiga. Sköna och lagom varma nu någon månad framåt. Jag bytte stickor mellan vantarna och använde mina nya ebenholzstickor till den andra. Tydligen stickar jag något lösare med de stickorna, för den andra vanten är lite större. Inte så mycket, ungefär en maska på bredden, men det kan ju vara bra att tänka på i framtiden. Randnningen blev väl lite si och så, kanske hade det blivit snyggare om jag tagit bort de vita partierna? Men mudden är jag väldigt nöjd med. Tycker det är fint med den lite tjockare strukturen och mönstret som blir av zigzag-stickningen.
40 gram gick det åt av garnet, så nu får jag fundera på vad det ska bli av resten.
Mitt nya projekt. Jag cyklade till vävstugan i lördags för att nysta mitt sockgarn från Lorna's Laces. Asian heter färgen, och det verkar vara passande om man tänker på bilder som jag sett från stäpperna i det inre av den kontinenten. Hoppas att det blir fint med de rosa pärlorna som jag tänkt ha till. Det var förresten ett helt projekt i sej att trä pärlorna på garnet. Jag har öäst att det skulle fungera med att trä pärlorna på tandtråd först och sedan på garnet. Jag vet inte om vår tand tråd är extra grov, men den var i alla fall stört omöjlig att få igenom det pyttelilla hålet på pärlan. Efter en lång stund av funderande och trial and error, kom jag fram till att sytrån nog är det bästa. Mannen kom fram till att med den takten som jag trädde pärlor från början skulle det ta tio timmar innan jag var klar. Men skam den som ger sig. Träning ger färdighet. Efter mycket suckande, tappade pärlor och avbrutna naglar var alla 168 pärlorna på garnet. Det tog bara drygt två timmar. Det måste finnas enklare sätt! Nu får jag bara hoppas att inte garnet , av någon anledning går sönder under arbetet.
